Bättre företagarklimat - avgörande för Sveriges konkurrenskraft

Arkivbild.
Arkivbild.
Foto:Smålandsposten

Debattartikel av Frida Boklund, regionchef, Företagarna.

I viktiga branscher som byggbranschen och bland företag inom hotell- och restaurangnäringen har antalet konkurser ökat jämfört med fjolåret, enligt affärs- och kreditupplysningsföretaget UC. Detta, tillsammans med mindre optimistiska framtidsutsikter hos marknadsbedömare, inköpschefer och bankchefer, tyder på att konjunkturläget kan komma att försämras under året. Utan en verkningsfull näringspolitik som förbättrar villkoren för företag och företagare riskerar Sverige att halka efter våra nordiska och europeiska grannländer, för att inte tala om andra snabbväxande ekonomier. Politiker och beslutsfattare behöver möta den utvecklingen med kloka reformer som underlättar för företag att anställa och anpassa sig till förändringar i efterfrågan. Företagarklimatet och näringslivets konkurrenskraft behöver nu sättas högre upp på den politiska agendan. På fyra områden är reformer för att stärka svensk konkurrenskraft särskilt nödvändiga:

1. Tillgång till rätt kompetens är avgörande för framgång i vår globaliserade kunskapsekonomi. I dagsläget är det svårt för växande svenska företag att hitta den kompetens de söker. Samtidigt har vi i Sverige vad ekonomer kallar en låg utbildningspremie, vilket innebär att en investering i utbildning lönar sig dåligt i Sverige relativt andra länder och inom de flesta yrkesområden. Utöver lägst utbildningspremie har Sverige samtidigt högst marginalskatter i OECD. Att utbilda sig och att använda den utbildningen behöver löna sig bättre, inte minst för den som väljer en utbildning inom ett bristyrke.

2. Det är dyrare att producera varor och tjänster i Sverige jämfört med många andra länder eftersom arbetskraftskostnaden är relativt sett hög. Arbetsmarknadens parter driver på löneutvecklingen samtidigt som den svenska kollektivavtalsmodellen tycks försvåra utsatta gruppers inträde på arbetsmarknaden. Trösklarna in på arbetsmarknaden för dem som saknar erfarenhet och rätt kvalifikationer behöver sänkas. Det är då ofta en kostnadsfråga, eller ”enkla jobb” med lägre lönekrav som skapar en plattform från vilken personer sedan kan ta steg vidare på arbetsmarknaden.

3. Företagarna, OECD, Världsbanken och regeringens egen Entreprenörskapsutredning har alla pekat på att Sverige har ett högt skattetryck som hämmar konkurrenskraften. Skatter behövs för att finansiera samhällstjänster och välfärd, men de måste utformas så att drivkrafterna till företagande, utbildning och jobb inte undergrävs. Eget företagande och att bygga företag måste löna sig, och förslag som motverkar dessa drivkrafter leder till lägre tillväxt och i förlängningen till mindre resurser för vår gemensamma välfärd.

4. Attityden till företagande måste förändras. Under de senaste tre åren har en rad förslag presenterats som försvårar för företag och som sänker deras lönsamhet. Det rör alltifrån förslaget om höjd entreprenörsskatt genom 3:12-reglerna till höjd skatt på sjukförsäkringar för anställda och ökad regelbörda. Regeringen måste uppmuntra, inte motarbeta företagande.

I höst är det val. Om nästa regering inte förmår att sopa framför egen dörr och stärka det svenska företagsklimatet kommer konkurrenskraften långsiktigt att försvagas, med lägre tillväxt och välstånd till följd. Politiker som i valdebatten menar allvar med att stärka den svenska ekonomin måste därför börja med att åtgärda det som hämmar det svenska näringslivet.

Frida Boklund, regionchef, Företagarna

VILL DU SKRIVA DEBATTARTIKEL PÅ VXONEWS? Maila din text till tips@vxonews.se

MISSA INGET I VÄXJÖ! FLER NYHETER FINNS HÄR.