Tudelningen på arbetsmarknaden förvärras
Den svåraste tiden ligger framför oss. Migrationen under år 2015 skapade en omfattande påfrestning på samhället. Många problem har mildrats av den starka högkonjunkturen, men trots det börjar arbetslösheten öka i landet. För åren framöver blir läget ännu mer kärvt. När konjunkturen viker nedåt, stora anhöriggrupper kommer till Sverige och kommunerna får ta över försörjningsansvaret för de som ämnat etableringen hos Arbetsförmedlingen, kommer oundvikligen den egna hushållsekonomin och välfärdens resurser ställas mot kostnaderna för utanförskapet.
Arbetsförmedlingen har idag presenterat ny statistik för arbetslösheten i Kronobergs län. Tudelningen på arbetsmarknaden fortsätter förvärras, trots en rekordstark konjunktur. Det är oroande och ställer krav på nya reformer. Konjunkturindikatorer överträffar läget innan den ekonomiska krisen. Trots det är andelen i utsatt ställning högre nu än då. I högkonjunktur bör arbetsmarknaden stå öppen också för de med svag ställning, men så är inte fallet idag. Klyftan mellan inrikes födda och utrikes föddas arbetslöshet är idag 25 procentenheter. Bland inrikes födda råder i princip full sysselsättning.
Växjö kommun har bland landets tuffaste krav på motprestation för bidrag och ger individuellt stöd till arbetslösa. 2018 lägger vi till 200-250 nya utbildningsplatser i Växjölöftet Vuxenutbildning. Efterfrågan på arbetskraft är stor och växer samtidigt som arbetslösheten är förhållandevis hög, i grupper med kort utbildning.
Regeringen behöver genomföra en bred reformagenda som stärker drivkrafterna för arbete och sänker trösklarna till arbetsmarknaden. För att sänka trösklarna till arbetsmarknaden bör en ny anställningsform, trygghetsanställningar, övervägas om partnerna inte löser situationen. Trygghetsanställningarna bör i lag garantera arbetstagaren samma skydd som fackföreningar idag har monopol på att ge via medlemskap.
Lägre skatt på små inkomster skulle ge fler jobb, samtidigt som krav och ersättningar behöver ses över för de som lever på bidrag. Skärpta aktivitetskrav, bidragstak och kvalificering till fler ersättningssystem är tre prioriterade reformer.
Integrationspolitiken i Sverige har över en längre tid kantrat i omhändertagande, snarare än satt fokus på tydliga krav på motprestation för bidrag och att ta eget ansvar för sin anställningsbarhet. Arbetsmarknadens tudelning är ett symptom på det. Växjö tar ledartröjan för en ny integrationspolitik, men Socialdemokraterna i regeringen behöver också ta sitt ansvar.
Oliver Rosengren (M), Kommunalråd
