Honung - mer än en bisyssla
Flitig som ett bi! Magazinet besöker den gamla bryggerilokalen i centrala Braås där det under åren 1925 till 1957 tillverkades sockerdricka och svagdricka. Idag är det andra sötsaker som produceras här, och dessutom betydligt hälsosammare. I lokalen har nämligen 73-åriga Bertil Johansson sin honungtillverkning.
– Här slungar jag honungen och förvarar utrustningen.
Bertils honung säljs i butiker i bland annat Braås, Ramkvilla, Lenhovda och Växjö samt på matmässor och julmarknader. Verksamheten tog fart för tio år sedan när Bertil valde att pensionera sig från jobbet på Volvo och istället startade företaget Bertils Honung. Bisysslan blev huvudsysslan.
– Jag började med biodling redan på 70-talet, fast då i mindre skala. Och både min far och farfar var biodlare.
En händelse med farfar August har särskilt etsat sig fast i Bertils minne.
– Mins kusins pojkvän skulle hjälpa farfar att flytta på en av bikuporna, men grabben blev rädd av att bina surrade runt honom och i panik släppte han taget och rusade iväg medan kupan föll till marken. Men farfar vägrade springa därifrån och blev attackerad av de uppretade bina. Totalt fick han 90 stick. Varför sprang du inte?, frågade doktorn. Jag ville ju rädda bina, svarade farfar.
Nu i mars gör Bertil i ordning utrustningen. Bina håller sig fortfarande lugna i kuporna, även om den tidiga vårvärmen i februari fick dem att flyga ut en sväng.
– Då passade de på att bajsa. Under vinterdvalan har de hållit sig hela tiden.
Snart blir det dock annan fart. Så fort växtligheten dragit igång så kommer det surra rejält i Bertils totalt 40 bisamhällen.
– Från att det är cirka 20 000 bin i kuporna under vintern så sker sedan en snabb tillväxt och under högsäsongen på sommaren är de mellan 60 000 och 80 000.
Hur mycket honung kan då få ihop på ett år?
– Mellan 1,8 och 2,5 ton.
Vilken smak honungen får är beroende av vilka växter bina pollinerat. Säsongen brukar inledas med sälg och hassel i mitten av april och avslutas i slutet av sommaren med ljungen. Vädermässigt gynnas honungsproduktionen av temperaturer på mellan 18 och 25 grader, gärna med mycket sol varvat med regnskurar.
– Fjolårets sommar var därför alldeles för varm och torr. Växtligheten avtog och bina slutade jobba redan i juni.
Bertil kan blicka tillbaka på tio år av expansion, men med ålderns rätt planerar han nu att varva ner.
– Tanken är att jag ska halvera verksamheten och fortsättningsvis nöja mig med 20 bikupor.
Men även om Bertil nu planerar att växla ner så ser han positivt på biodlingens framtid. De senaste åren har det nämligen skett en påtaglig föryngring. Medan det tidigare främst var äldre män som höll på med biodling så är numera medelåldern avsevärt lägre. Särskilt bland kvinnor har biodling blivit populärt.
– Andelen kvinnliga biodlare har ökat markant.
Orsaken till uppsvinget är framför allt det ökande miljöintresset. Som en följd av det moderna industriella jordbruket och användandet av bekämpningsmedel och kemikalier så har antalen bin blivit färre, något som utgör ett reellt hot. Binas betydelse för växternas och i förlängningens hela mänsklighetens överlevnad är något som allt mer lyfts fram i miljödiskussionerna.
– Mellan 25 och 30 procent av alla våra livsmedel är beroende av pollinerade insekter. Försvinner bina hotar matbrist.
Så förutom att producera god och hälsosam honung så är bina en garant för allas vår existens. Men hur är det då med bina som varelser? Att det har temperament är vida känt. Men även om Bertil blivit stucken många gånger så toner han ner riskerna.
– Det mesta hänger på hur biodlaren beter sig. Huvudregeln är att ta det lugnt och stilla. Man ska inte ha för bråttom när man går in i bikupan. Vifta inte och undvik att klämma bin. För om man råkar klämma ett bi frigörs deras giftblåsa och den doften i luften hetsar upp de andra bina. Då blir det inte roligt.
