Studietekniken är en essentiell del av plugget som många elever missar. Enligt en studie gjord av Högskolan Kristianstad tvingas cirka 42 procent av eleverna till hårdläsning strax före prov på grund av dålig planering. I utopisk bemärkelse borde andelen givetvis ligga på noll, men det är svårt att åstadkomma. För att minska andelen som tvingas till hårdläsning är studietekniken i centrum. Vad beträffar inlärningen, är en daglig uppdelning av plugget en effektiv metod för att få en djupare förståelse av det man pluggar till. Den forskning som finns visar att den som satsar på förståelse, det som brukar kallas djupinlärning, klarar sina studier bättre än den som enbart satsar på ytinlärning.

I ett samhälle där det ligger enorm press på individen att klara sina studier för att kunna få ett bra betalt jobb, anses det behövas mer nerlagd tid på skolan för att nå det eftertraktade toppbetyget. Dock så behöver det nödvändigtvis inte betyda detta. Det är inte antalet timmar man lägger ner på plugget, utan det handlar om hur effektiv man är. Har man rätt studieteknik kan man drastiskt minska antalet pluggtimmar i veckan, vilket möjliggör till mer fritid, men även minskad stress. Stress förekommer oftare när pressen i skolan ökar. Möjligtvis har man höga förväntningar på sig själv och inlämningsuppgifternas deadline är om några dagar. Även detta kan minskas genom en bra studieteknik. Det är alltså inte bara betyget som räddas, utan även det psykiska välmåendet. Två flugor i en smäll.

På grund av den globala pandemin är studietekniken ännu viktigare då allt fler studerar hemifrån vilket betyder att eleven får ett större ansvar i studierna och lärare är mindre tillgängliga. Detta leder till ännu mer stress i skolan, för att inte nämna stressen av att vara ensam. Studenter i hela Sverige behöver anpassa sig och skapa nya rutiner för att klara sig i skolan. Har man inte haft en studieteknik sedan tidigare kan det vara svårare att klara av distansundervisningen. Många elever har sett sina betyg stupa nedåt under distansundervisningen, vilket kan förklaras av brist på rutiner och studieteknik. Svenska elever har inte förberedelse nog för att distansundervisningen ska vara effektiv.

Fortsättningsvis bör frågan ställas hur läget ser ut idag? Hur är studietekniken bland elever i Sverige? Det finns bra böcker om studieteknik som går djupare in på hur studietekniken påverkar plugget, men dessa böcker är främst anpassade för elever som går i högskola eller universitet. Elever i grundskolan och gymnasiet har alltså en ytterst begränsad tillgång till läran om studieteknik. Enligt en studie gjord av Göteborgs Universitet visar det sig att undervisningen om studieteknik är begränsad till ett antal tillfällen i årskurs nio samt gymnasiet. Några elever uppger att de har sett på några enstaka filmer om studieteknik medan några elever har vid några få tillfällen fått skriva upp olika metoder på tavlan. En film eller en liten genomgång kommer inte innebära att eleven motiveras att ta tag i sin studieteknik. Vi behöver en bredare undervisning i området där eleven får hjälp att hitta sitt sätt att lära sig. Av de som ansåg att de hade någon slags studieteknik beskrev de att de hade kommit på den själva eller att de fått hjälp hemifrån med att utveckla den. Detta är också ett problem, då alla elever inte har möjligheten att få den sorts hjälp hemma. Därför bör skolan ta ett större ansvar för att säkerställa elevens tillvägagångssätt i studierna.

Studietekniksläran måste ta mer plats i skolan. Fler genomgångar behövs där elever kan testa olika metoder för att hitta ett sätt som passar just dem. Det borde vara naturligt att det introduceras senast i årskurs 6 då plugget börjar runt den åldern. Eleven bör få in sin studieteknik så tidigt som möjligt för att underlätta för årskurserna eleven har framför sig. För att plugget i högskolan eller universitetet inte skall komma som en chock för de nyblivna studenterna, kan skolan ta ett större ansvar att se till att eleverna är mer förberedda genom att ha en effektiv studieteknik som de kan luta sig mot.

Det handlar alltså inte om hur hårt man studerar, utan om hur man studerar. Jobba smartare, inte hårdare.

Alexander Bengtsson, ordförande MSU Katedral

Vill du skriva debatt/insändare på VXOnews? Skicka din text till tips@vxonews.se. Vi garanterar inte publicering.