Bara JYP i vägen för ännu en miljon

SHL bjuder inte mycket till dramatik för Växjö Lakers supportrar för tillfället, men toppmötet mot Djurgården i lördags var nog den bästa match som åskådarna i Vida bjudits på under hela säsongen. Segern slank hemmalaget ur händerna efter en klantig icing i slutsekunderna, men de poäng som till sist gick om intet betydde mycket för Djurgården i jakten på andraplatsen. Och därmed kan det rentav visa sig vara något så ovanligt som en nyckelförlust för Lakers.

En andra- eller tredjeplats för Djurgården skulle innebära att Växjö inte behöver möta dem förrän i en eventuell final. Och även om AIK:aren Sam Hallam ALDRIG skulle säga det rakt ut, så trivs han nog ganska bra med de förutsättningarna.

För det fanns sekvenser i matchen som ger fog för viss oro. Ett så gott som helt skadefritt Växjö Lakers hade återigen stora problem med Djurgårdens intensiva och infernaliskt passionerade ishockey. Juniorbröderna Davidsson gjorde hela tiden livet surt för Lakers backar och hade Joacim Eriksson varit lika bra ifjol som han var i lördags hade Lakers varit regerande mästare. Då ska vi inte ens tala om Adam Reideborn, som är ligans bästa målvakt i år.

Djurgården är ett lag som Växjö historiskt haft stora besvär med, och det finns en del likheter med hur Malmö gjorde för att få Lakers ur balans i våras. Men då är årets Djurgården ett snäpp skickligare, och Hovet är en helt annan historia än Malmö Arena.

Att Växjö Lakers varit en omutlig segermaskin den här säsongen och är på väg mot 110 poäng raderar inte det faktum att de nu torskat två av tre mot Djurgården. Sam Hallam har inte haft många röda skynken under sina år som huvudtränare i Växjö, men en inte helt osannolik väg till SM-guldet just nu är Luleå, Malmö och Djurgården. Och det är inga önskemotståndare.

Men vad som är både mer aktuellt och mindre besvärligt för Lakers just nu är att försöka bli mästare i Champions Hockey League.

Gäsp, säger ni? Jo, det gäspas nog en del runtom i Sverige inför finalen i Växjö på tisdag. Men så här långt har Växjö Lakers spelat in nästan två miljoner kronor genom att ta sig till final, och om de dessutom blir mästare har de säkrat ytterligare 100 000 Euro. Lägg på det en utsåld arena och några tunnor tisdagspilsner, så kan äventyret i Europa stanna på långt över tre miljoner kronor i fickan. Och det motsvarar i princip nettovinsten från en sjumatchers kvartsfinalserie på hemmaplan.

Det är inget att gäspa åt.

En enda finalmatch är givetvis lurigt. Så här långt i CHL har Växjö ofta gjort sina bästa matcher i det andra mötet, men att de suveräna ligaledarna från SHL är storfavoriter mot den finska ligafyran på hemmaplan råder det ingen tvekan om. Därmed inte sagt att det blir en enkel uppgift.

Jag råkar känna till JYP allra bäst av de finska klubbarna, eftersom min svärfar bor i Jyväskylä. Det blir att jag går dit ibland och tittar, jag har sprungit på några av spelarna i baren vid det årliga rallyt och jag håller därmed alltid ett extra öga på just JYP.

Det ska sägas att klubben inte riktigt är på toppen av sin storhetstid. För några år sedan var de ett ständigt topplag i Liiga och blev också finska mästare 2012, då med läckre kanadensaren Eric Perrin och hemmasonen och NHL-backen Sami Vatanen som de stora stjärnorna. Av lagets ledande spelare från den tiden är det egentligen bara Jani Tuppurainen kvar. Han är fortfarande i poängtoppen i JYP den här säsongen, tillsammans med Antti Suomela och giftige playmakern Jarkko Immonen.

Precis som Växjö har JYP en pigg och giftig offensiv, men är inte i närheten av Lakers bredd och betydligt sämre på backsidan. Råbarkade kanadensaren Nolan Yonkman har gjort tre stabila säsonger i JYP, men lär få det jobbigt med speeden hos Lakers. Spännande att se om 17-årige Anttoni Honka, lillebror till NHL-backen Julius, får speltid i finalen. Han har gjort det mycket bra i de matcher han fått spela i Liiga så här långt och kan bli ett spännande namn inför draften 2019.

Jag tror vi får en spännande och underhållande match, där Växjö Lakers kan vinna sin första titel på nästan tre år. Inte fy skam i sketna februari. En titel som skulle ge klirr i kassan, internationell respekt och lite silvervaror att ställa bredvid SM-guldet i skåpet uppe på kansliet.

Men framförallt: ett väldigt välkommet tillfälle att damma av tävlingsnerverna igen.