Dag för dag i väntan på final

En lång och på många sätt historisk hockeysäsong i Växjö är äntligen framme vid avgörandet. Lakers har motsvarat alla de högt ställda förväntningarna, förväntningar som dessutom bara vuxit i takt med att laget seglat fram mot en enkel serieseger och dessutom värvat två toppnamn veckorna före slutspelet.

På tisdag inleds avgörande set, och det återstår fyra matchbollar att slå in.

Växjö har spelat 61 tävlingsmatcher mot svenskt motstånd i år och vunnit 48 av dem. I snitt vinner de alltså nästan fyra av fem matcher, vilket rent statistiskt gör att det mesta talar för ett nytt guldfirande på Stortorget. Men en finalserie handlar lika lite om statistik som om logik, och risken att det hela slutar i besvikelse är fortfarande högst påtaglig. Är det ett fiasko att förlora en SM-final? Knappast. Men att göra det efter en säsong där Lakers kört över allt och alla och fått enklast tänkbara väg genom slutspelet skulle aldrig summeras som något annat än en fet och svidande plump i protokollet hos spelare, klubbledning och fans i Vida Arena. Sådan är verkligheten för en toppklubb, like it or not.

Fråga bara den i nuläget mest troliga finalmotståndaren, Skellefteå AIK. Från 2011 till 2016 var klubben i final hela sex gånger i rad, men lyckades förlora fyra av dem. Inget lag i modern tid har lärt sig lika mycket om att förlora SM-finaler som Skellefteå.

Men faktum är också att det bästa laget nästan alltid vinner finalerna. Så har det varit vartenda år sedan… Ja, sedan 1999.

Skellefteå var inte det bästa laget när de blev uppläxade av Färjestad 2011, och när Brynäs armé av blivande NHL-spelare fick upp farten hade de inte heller mycket att sätta emot 2012. 2015 var hela stjärnstommen från guldåren borta och de förlorade till sist mot ett bättre och mer effektivt Växjö Lakers, en klubb som i flera år varit SAIK:s enda egentliga skräckmotståndare. Och 2016 tröttade samma Lakers ut dem så hårt i semifinalerna att de blev en ren munsbit för Frölunda.

Växjö Lakers är det bästa laget. Det mest utvilade laget. Men frågan är om de är det friskaste laget?

Noah Welch har inte spelat sedan den tredje matchen mot Brynäs, men säger själv att han är tillbaka till finalerna. Både Linus Fröberg och Viktor Fasth fick utgå med rejält otäcka smällar mot huvudet i den fjärde semifinalen i söndags, men tydligen ser det ändå ljust ut.

– Linus åkte med oss hem i bussen till Växjö och han är dag för dag. Läkaren bedömde att Viktor inte kunde slutföra matchen och han är dag för dag, säger Sam Hallam till SMP.

I normala fall betyder statusen ”dag för dag” att skadorna är lindriga och att spelaren snart är tillbaka. I slutspelstider betyder ”dag för dag” snarare ”det har inte du eller någon utanför laget ett skit med att göra”. En spelare som fått ena armen avhuggen av en skridsko ges alltså samma läkeprognos som lagkamraten som åkte på en släng av rännskita efter en dålig räksallad på Statoil i Glumslöv. Men visst, i slutspelstider har hockeyspelare ofta ett mycket imponerande läkkött.

Nu är det ju ingalunda klart att det blir Skellefteå i finalen, men låt oss ändå dröja oss kvar vid dem. Västerbottens stolthet är trots allt något av modellen som ligger till grund för hur Henrik Evertsson och hans personal velat bygga den sportsliga kulturen omkring elitverksamheten i Växjö.

Växjö påminner i nuläget inte så lite om 2013 och 2014 års upplagor av Skellefteå. Ett lag helt utan svagheter, med matchvinnare i alla fyra formationer och en attraktiv kombination av blivande NHL-spelare som Elias Pettersson och Eric Martinsson och före detta NHL-rävar som Noah Welch. Här finns spelare mitt i karriären, som vill tillbaka till NHL i form av Dennis Rasmussen och Brendan Shinnimin. Ovanpå det finns en pudelklok och hemmakär playmaker i Robert Rosén, en riktig genombrottsman i Joel Persson och anrättningen kryddas av kulturbärare som Erik Josefsson och Liam Reddox, en mångsidig och avig tvåvägscenter i Linus Fröberg och så seriens kanske bästa målvaktspar. Just det, därtill har de också en elak jävel vid namn Rahimi.

Med nästan exakt de här egenskaperna i truppen gjorde Skellefteå slarvsylta av i tur och ordning Luleå och Färjestad och tog hem två raka guldmedaljer. Byt ut några av namnen ovan mot Arvidsson, Klingberg, Bellemare eller Frögren och likheterna med årets Lakers är tydliga. Mycket tyder på att Växjö tagit över bindeln som svensk hockeys stormakt.

Det gillar inte Skellefteå alls.