Här är Växjös udda besöksmål
Samuel Palmblad, byggnadsantikvarie på Kulturparken Småland, var guide på rundturen och inledde med att visa upp ett av sina personliga favorithus, det så kallade Cityhuset från 1952.
– Det här gula tegelhuset på Norra järnvägsgatan var synnerligt modernt när det byggdes 1952. Byggnaden har handslaget tegel från Lomma i Skåne, grythytteskiffer på taket och porslinsmosaik från Bromölla vid fönstren. I huset fanns under många år restaurang Spisen, dåtidens svar på PM.
Ett annat hus från nästan samma tidsepok är det stora fastighetskomplexet vid Båtsmantorget, som uppfördes efter att de gamla kvarteren revs på 60-talet.
– Omvandlingen av Båtsmanstorget är än idag ett känsligt ämne i Växjö. Det gamla Båtsmanstorget var som en stad i staden, nästan som Christiania i Köpenhamn. Här levde mestadels fattiga människor och området präglades av en massa småhus och mörka krogar. Många beklagar att det gamla kvarteren inte sparades, samtidigt ska man komma ihåg att de var väldigt slitna.
Husen som uppfördes istället var ritade av den danske arkitekten Bent Jörgen Jörgensen och kan beskrivas som monumentala huskroppar med svarta betongelement.
– Det är typisk 60-talsarkitektur!
Ett hus i den gamla stilen däremot är det gamla tingshuset på Söder. Byggnaden ritades av Adolf Wiman och stod klart 1922. Dess kuperade och gemytliga innergård är en av Samuels Växjöfavoriter.
– Det är många som missat denna pärla!
På Söder finns även det underjordiska beredskapsrummet intill sjukhusområdet.
– Här nere finns bland annat en stor vattenreservoar i händelse av att stadens vattennät skulle slås ut.
I kvarteren intill, på Tegnérgatan, finns ett mer makabert besöksmål, nämligen Växjös pestkyrkogård.
– Pesten slog till i Växjö år 1711. Staden drabbades lyckligtvis inte så hårt men det blev ett antal dödsoffer, och dessa begravdes på den här tomten som på den tiden låg utanför själva stadskärnan.
David Fädigh
