Sara sporrar unga entreprenörer

En fot i skolvärlden och en i näringslivet, så beskriver Sara sitt uppdrag på Ung Företagsamhet. Med sin bakgrund som gymnasielärare och sitt starka engagemang för skolutveckling så känner hon sig vara på rätt plats.

– Jag är nyfiken på människor, vill påverka och kunna göra skillnad.

Sara träffade på UF-konceptet första gången i sin roll som lärare och blev genast entusiastisk.

– UF är för alla! Att våga vara företagsam har man nytta av oavsett om man blir företagare eller anställd senare i livet. Forskningen visar att UF-företagare tar för sig på arbetsmarknaden och mer sällan blir arbetslösa.

Numera får Sara fritt utlopp för sina idéer och visioner om entreprenöriell undervisning. Hon tog språnget från lärarrollen till att idag vara regionchef för UF i Kronoberg. I uppdraget ingår allt från att träffa och sporra elever, till att sköta det administrativa och hålla i finansieringen av verksamheten.

– Ena dagen sitter jag och sköter tekniken vid ett event och nästa dag kan det vara en lunch med kungen. Det är ett väldigt varierande arbete.

Hur finansieras UF?

– Till cirka 40 procent finansieras vi av det privata näringslivet. Resterande kommer från bland annat kommuner, Region Kronoberg, Skolverket och Kampradstiftelsen. Jag arbetar hårt med att hitta finansiering till vår verksamhet och vi är helt beroende av våra olika samarbetspartners. Det är med hjälp av dem vi kan bygga broar mellan skola och näringsliv.

Att få möta ungdomar och ta del av deras kreativa idéer är fantastiskt menar Sara. För många elever blir UF en betydelsefull motivationshöjare.

– Jag har träffat många unga som känt sig skoltrötta och omotiverade, men som genom UF hittat en ny drivkraft. Att våga testa sina idéer stärker självkänslan. Jag brukar uppmana eleverna att våga tänka stort.

Ung Företagsamhet sätter ramen, men det är eleverna själva som fyller den med innehåll.

– En stor del av UF handlar om att våga utmana sig själv.

Får eleverna helt fritt välja inriktning på sina UF-företag, eller finns det några begränsningar?

– Verksamheten måste alltid följa svensk lag eller skollagen. Att exempelvis sälja alkohol eller piratkopior är förbjudet. Men för övrigt är det helt upp till elevernas fantasi.

Sara kan skönja några tydliga trender när det gäller inriktning på UF-företagen. Antalet tjänsteföretag ökar och allt fler inriktar sig på samhällsentreprenörskap.

– Olika typer av sociala företag är väldigt populärt. Det tycker jag visar att dagens unga har en stark vilja att påverka samhället. De vill göra skillnad.

Om eleverna kommer med en uppenbar dålig idé, vad gör ni då?

– Vad är egentligen en dålig idé? Jag tror varken att vi eller lärarna kan avgöra vad som kommer funka. När UF-företagen bestämt affärsidé gör de en marknadsundersökning, då möter deras idé verkligheten. Då visar det sig ofta om idén håller eller inte. Det viktigaste är att våga göra misslyckas. Det är av misstagen man lär sig.

Den första september är sista datumet för att registrera sitt UF-företag. Sedan gäller det att ut och marknadsföra och sälja sina varor eller tjänster. Slutmålet är UF-mässan Entreprenörskap på riktigt den 21 mars som hålls i Älmhult.

– Vi har ett samarbete med IKEA det här året, något vi är väldigt stolta över.

UF har funnits i Sverige sedan 1980 och i Kronoberg sedan 1993. I landet är det i genomsnitt 27 procent av eleverna i en gymnasieårskurs som driver UF-företag. Motsvarande siffra i Kronoberg är 31 procent.

– Vi ligger över rikssnittet. Målet är såklart att så många som möjligt ska få chansen att driva UF-företag.

Idag är det fyra som jobbar på Ung Företagsamhet Kronoberg. Förutom Sara är det Veronica Ingolf, Emil Andersson och Marija Radulovic. Att jobba med ungdomars kreativitet är oerhört stimulerande, samtidigt är det arbetskrävande att organisera allt med endast fyra personer. På lång sikt hoppas Sara att UF-verksamheten blir en del av den ordinarie skolverksamheten.

– I viss mån jobbar vi för att avskaffa oss själva. Entreprenörskap finns redan idag inskrivet i läroplanerna för både grundskola och gymnasiet, men Ung Företagsamhet borde vara en självklar del av utbildningen. Någon gång i framtiden, kanske redan 2030, arbetar skolan och näringslivet hand i hand för att gemensamt ta ansvar för Sveriges framtid.