Sibner: Köp en ny!
Är Växjö Lakers bäst i serien? Ja, läs tabellen. Slog de Frölunda i seriefinalen? Det såg ni ju. Behöver de bli ännu lite bättre för att vinna SM-guld? Japp.
Sicken fest vi fick. Stekhett toppmöte i Vida, Cmore körde huvudsändning med Wikegård på mikrofonhumör och det var banderoller och flaggor och en planerad hyllning av världens i förhållande till begåvning mest ödmjuka hockeyspelare, Robert Rosén. Lite typiskt då att Robban skulle behöva fira sitt jubileum som Lakers mesta spelare i kavaj och lågskor, tillfälligt åsidosatt av en fasligt ful tackling han fick i Ängelholm i tisdags.
Han var inte den ende Växjöspelare som såg ut att gå i lågskor igår.
Handen på hjärtat, Frölunda ägde hemmalaget under merparten av matchen. Det var en fruktansvärd kamp från början till slut, det var grinigt och irriterat och bitvis ett tempo jag inte sett tillstymmelsen till i någon annan SHL-match den här säsongen. Det vittnar om det jag tidigare hävdat, att det här guldet nog lär stå mellan just Växjö och Frölunda. Men jag har inte heller sett något lag i SHL vara i närheten av att skölja över Växjö på det sätt göteborgarna gjorde i går, åtminstone inte sedan julskinkan stod i ugnen.
Tidigare i veckan berättade Henrik Evertsson att han jobbar på att bredda och/eller spetsa Lakers inför slutspurten och slutspelet. För utomstående betraktare och supportrar till lag i betydligt mer prekära tabellsituationer kan det te sig lite som att breda smör på köttet. I egenskap av serieledare är det ett lätt provocerande uttalande att vilja köpa fler spelare. Men efter att ha sett toppmötet mellan Växjö och Frölunda i går förstår jag precis vad Evertsson menar.
Växjö vann tillställningen efter att Olli Palola och Emil Pettersson trollat in en samling ursnygga straffar, men några två poäng borde de i den Renbergska rättvisans namn egentligen inte ha fått.
Visst, den senaste tiden har det blivit mer och mer uppenbart att verkligheten kommit ikapp Frölunda en aning, De 64 mål och 153 poäng som försvann ur laguppställningen med klasspelarna Ryan Lasch, Andreas Johnson, Spencer Abbott och Artturi Lehkonen är inte helt lätta att ersätta. Förutom att den typen av spelare inte växer på träd, så kostar det med sociala avgifter inräknat i runda slängar 15 miljoner kronor och då ingår inget avbeställningsskydd. Jag tycker mig också se att Frölunda har tappat i effektivitet allteftersom matcherna blivit tätare, tuffare och börjat betyda lite mer för såväl dem själva som alla de möter. Ungtuppar som Carl Grundström och Victor Olofsson har bitvis varit jättebra, men det är stora skor de fått att fylla. Henrik Evertsson är nog inte direkt förtvivlad över att han förlorade kampen om Simon Hjalmarsson i somras och Frölunda är helt enkelt i behov av en riktigt vass målskytt.
Men lik förbaskat: de är ett oerhört bra lag med en fantastiskt imponerande bredd. Hade inte Joacim Eriksson varit mitt uppe i sin hysteriska formtopp hade det inte blivit en enda, än mindre två, poäng denna afton.
Det var nära nog fullsatt i Vida Arena igår, men jag förstår ibland varför folk inte går på hockey. De som gjorde det missade ju till exempel Niklas Wikegårds oerhört intressanta intervju med Joacim Eriksson efteråt. Eriksson berättade att han under början av säsongen ville alldeles för mycket, satte för stora krav på sig själv och jagade pucken istället för att stå på rätt ställe. Han berättade också att han under en längre tid jobbat med en mental tränare för att få rätsida på problemen och få tillbaka självförtroendet, vilket han också kände att han lyckats med.
No shit. Satan i gatan, så bra han var.
Men att vinna matcher där man är sämre än motståndarna är en stor styrka, och nu har Växjö vunnit två sådana på raken. Tuomas Kiiskinen har varit borta en tid och Robert Rosén saknades i går och de är knappast några några dussinlirare man bara ersätter hur som helst. Deras frånvaro ska märkas. Men det är tydligt att bortfall på forwardssidan i Växjö skapar ängslighet, sinkar passningsspelet, stör kemin och tar bort det påfallande självförtroende som drivit den här imponerande poängsviten. En nyckelspelare kan de nog leva utan även djupt in i ett slutspel, men inte två. Så bra är inte Nils Carnbäck riktigt ännu.
Skadeläget har som helhet varit väldigt bra i Växjö i år. Men vill man vinna guld måste man vara beredd på det värsta, och därför gör Evertsson helt rätt som in i det sista jagar efter en toppforward och kanske ytterligare en spelare som kan bredda och säkra truppen. Frölunda må vara aningen impotenta, men Växjö vinner inte fyra av sju matcher som ser ut på det här viset.
Får man måhända önska sig något i stil med 2015 års Jeff Tambellini?
LÄS MER
Peter Sibner
