Tydliga likheter med succéåret
Säsongen 2011 tog Roar Hansen över Öster. Första säsongen slutade med en fjärdeplats i superettan. År två var det inget snack. Öster förlorade inte på hela våren och tog klivet upp till allsvenskan.
Säsongen 2015 tog Thomas Askebrand över Öster. Första året slutade med en tredjeplats i division 1 södra. År två har börjat betydligt bättre. Öster har ännu inte förlorat och är i förarsätet om en plats i superettan.
Redan när Askebrand presenterades som Östertränare berättade han att 4-2-3-1 åter skulle bli lagets spelsystem och att han ville kopiera så mycket som möjligt från succéåret 2012. Hittills är Askebrands tid i Öster resultatmässigt kusligt lik Hansens resa. I går fick vi ännu ett exempel. Robin Strömberg blev sen matchhjälte i Uddevalla.
En poäng blev till tre poäng och den typen av sena avgöranden såg vi ofta under 2012. Nu har det hänt även 2016 och inget stärker självförtroende som sena uddamålsvinster i tuffa matcher.
14–2 är en fantastisk vacker målskillnad efter sju spelade matcher. Isak Pettersson, lånet från Halmstad, har fått en helt makalöst bra start i sin nya klubb med fyra raka vinster. Nu väntar två mycket spännande hemmamatcher på Myresjöhus Arena – först Smålandsderby mot seriefyran Husqvarna och sedan trolig seriefinal mot Landskrona. Med sex poäng där kan Öster göra ett mycket tidigt miniryck i toppstriden.
Växjö DFF fick se sin hemmasvit spricka i söndagens match mot Holmalund. Trots Anna Anvegårds ledningsmål vände motståndarna och Växjö DFF tvingades notera ytterligare tre insläppta mål.
Nu väntar två träningsveckor och de känns högst välkomna. Stina Lennartsson och Emilia Hjertberg saknades mot Holmalund och Sanna Svensson gjorde säsongsdebut i truppen. Den 12 juni väntar jumbon Sunnanå borta. Förhoppningsvis har Pierre Persson ett fullt lag att välja spelare ur då.
