Debatt: Staten gör sina medborgare sjuka

Ångest, depression, hemmasittande, självmordstankar och social fobi är en vardag för oss i Funkibator. Det berör barn innan förskoleålder upp till seniorer. Det är en svensk epidemi som pågår. Har det ökat och blivit värre? Ja, vi ser det tydligt. Rapporter, säger samma sak, haglar över oss. Är det så här det ska vara? Är det ett sådant samhälle vi ska ha?

Staten gör sina medborgare sjuka! Men vänta, skyller vi på vår stat? Ja, det gör vi faktiskt. Självklart kan vi se de många faktorer som orsakar psykisk ohälsa; sociala medier, mobbing, diagnoser, destruktiva hemförhållanden, missbruk och identitetskriser. Det är redan för sent. Vi har en utbredd psykisk ohälsa överallt i vårt samhälle.

Så vad kan vi göra? Jo, vi måste satsa krutet på att ta hand om våra skadade. De som lider och är i behov av hjälp eller stöd. Personer söker sig i desperation till myndigheter, men vad möts de av där? Köer, misstroende, svårbegripliga regler, överbelastade handläggare, krångliga rutiner, långsamma utredningar, stor personalomsättning, blanketter, omorganiseringar, nya direktiv, budgetkrav, administration, väntetider, omprövningar, möten, runtbollning, bristande samordning. Finns det verkligen någon som tror att det här fungerar!?

En myndighet tar inget personligt ansvar. Sällan erbjuds långsiktigt stöd och förmåga saknas att arbeta framåtsyftande, följa upp och fullfölja åtgärdsplaner. Ingen aktör lägger tid på att erbjuda något så ”enkelt” som ett längre samtal, än mer sällsynt är det med regelbundna samtal.

Vi tror naivt att det finns ett socialt skyddsnät, men glöm det! Vi har ett mycket stort och pågående problem på systemnivå. Här styr årsbudgeten och det finns alltid en chef över en annan, och som vaktar på den nedre. Här gäller direktiv och regleringsbrev uppifrån. Här har det specialiserats så mycket att det inte finns plats för komplexa livssituationer eller unika individer. Det är här vår stat, med sina myndigheter, som gör sina medborgare ännu sjukare.

Politiker behöver börja fatta nya tuffa beslut med bättre prioriteringar. Chefer behöver få mer omfattande budgetar och lösare tyglar att arbeta innovativt och flexibelt. Civilsamhället måste komma med på banan. Egenexperter, personer som själva genomlevt svårigheter, behöver ses som en resurs för personer som befinner sig mitt i sin jobbiga resa.

Vi i Funkibator observerar vad som sker omkring oss i samhället. Det ser inte hoppfullt ut. Vi har på senaste tiden mötts av flera förändringar som gör det svårare för oss att hjälpa. Vi är ännu en grön liten oas, där personer kan få vara sig själva, känna kravlöshet och ha andutrymme, allt i syfte att börja må bättre. Det finns ljusglimtar och vi kommer fortsätta kämpa. Det vi gör är väldigt meningsfullt, där vi arbetar för att få en person i taget mot ett innanförskap och en bättre psykisk hälsa. Det är en otroligt stor vinst för den enskilda individen och samhället i stort. Kan ansvariga på myndigheter med gott samvete säga att de gör samma sak?

Stefan Johansson, Funkibator förening

–––––

Håller du med eller går åsikterna isär? Har du åsikter om andra ämnen? Vi tar gärna emot debattartiklar och insändare. Skicka din text till tips@vxonews.se. Vi garanterar inte publicering. Läs mer nedan.