Rosengren (M): Oppositionen bara överens om mer invandring och mindre i plånboken
Sverige och svenskarna befinner sig i ett kärvt ekonomiskt läge. Priserna stiger, räntorna stiger och runt hörnet väntar en lågkonjunktur som riskerar att frånta människor det bästa skyddet mot inflation och ekonomisk utsatthet: arbete och egen försörjning. Den ekonomiska politiken behöver mildra pressen på hushållen samtidigt som den inte bidrar till ökad inflation. Det är en komplicerad balansgång.
Oppositionen väljer i detta svåra läge för Sverige att gå fram i total splittring. Det finns inget regeringsalternativ eller något annat budgetunderlag än Moderaterna och samarbetspartierna. Vi samlar en majoritet för en ekonomisk politik; det är första gången på tio år i Sverige. S, C, V och MP tycker olika om överskottsmålet samt resurserna till rättsväsendet och försvaret. Nu har till och med Socialdemokraterna och Centerpartiet accepterat att slopa enprocentsmålet för utlandsbistånd. Enighet bland oppositionspartierna finns i några frågor:
Högre pris för bensin och diesel. Alla oppositionspartierna vill höja bränsleskatten. Trots att Socialdemokraterna i valrörelsen lovade att inte göra bränslet dyrare har de nu förslagit sammanlagt 2,30 kronor per liter i höjd skatt. De föreslår dessutom fortsatt uppräkning av reduktionsplikten, med cirka 9 kr per liter på diesel och 5 kronor per liter bensin. Vi ska istället avskaffa den extrema extra reduktionsplikten i Sverige.
Ökad invandring till Sverige. Alla oppositionspartier vill stoppa minskningen av invandringen som föreslås i Tidöavtalet och regeringens budget. Sverige har allvarliga problem på grund av integrationsmisslyckandet och behöver en stram invandring för att lösa problemen. Vi föreslår därför bland annat en kraftig minskning av kvotflyktingarna och höjt försörjningskrav så att de som invandrar måste försörja sig själva.
Socialdemokraterna föreslår inte bara 10 kronor högre pris per liter för diesel, utan dessutom ungefär 1000 kronor i höjd skatt för cirka en miljon människor som arbetar. Det är den största reformen i Thomas Eneroth och Monica Haiders budgetförslag: att 3 av 10 poliser och 1 av 4 barnmorskor ska få höjd skatt på sitt arbete. Andelen grundskollärare som betalar statlig inkomstskatt skulle fördubblas med Socialdemokraternas budget, jämfört med vår. Det skadar arbetslinjen och svensk tillväxt.
En rödgrön budget skulle bli inflationsdrivande, eftersom både Vänsterpartiet och Miljöpartiet går fram med stora nya lån för Sverige. En expansiv finanspolitik skulle kräva en mer offensiv penningpolitik. Notan för vänsterpolitiken hamnar hos hushållen. Samtidigt föreslås ungefär 70 respektive 50 miljarder SEK i höjda skatter av Vänsterpartiet respektive Miljöpartiet. Centerpartiets största satsning är höjt bistånd till andra länder. Centerpartiet prioriterar inte Sverige.
Moderaterna och samarbetspartierna har i Tidöavtalet och nu en budgetproposition enats om politik som tar itu med flera av de allvarliga problem som Sverige lider av. Budgeten för 2023 prioriterar stöd till hushåll och företag, mer resurser till välfärden, rättsväsendet och försvaret, en rivstart för kärnkraften och en effektiv klimatpolitik, samt reformer för att öka tillväxten och konkurrenskraften. Bland reformerna finns sänkt skatt på bränsle och höjt reseavdrag, en historisk satsning på rättsväsendet och resurser för att nå tvåprocentsmålet för försvarsbudgeten till 2026. Budgeten ger tillsammans med högkostnadsskyddet mot rödgröna elpriser en neutral finanspolitik.
Oliver Rosengren (M), Riksdagsledamot för Kronobergs län
