Att få en diagnos i vuxen ålder: ”Jag lämnar dig om du inte gör en utredning”

Det råder ett trivsamt sorl inne på kaféet. Men i Jacks hjärna låter det allt annat än trivsamt.

– Fläkten, skramlet från köket, alla samtal - jag hör exakt allt. Samtidigt. Det är därför jag blir så mentalt utmattad av att vara på offentliga platser. Efter det här besöket kommer jag vara trött.

Men Jacks upplevelse hade varit ännu mer utmattande om han inte hade ätit medicin mot sin ADHD. Den gör att det blir lättare att fokusera på samtalet. Alla störande kring-ljud finns där fortfarande, men de är inte lika skärande vassa som utan medicinen.

Jack och Kim har varit ett par i 23 år. Tillsammans med Jack blev livet ett äventyr. Han var impulsiv, kreativ och påhittig.

– Jag blev kär i Jacks impulsiva personlighet. Mitt liv hade varit så tråkigt utan Jack. Vi har haft så sjukt roligt. Jag älskar ADHD;n i honom, det är hans fantastiska superkraft.

Livet var en fest med Jack. Ständigt nya upptåg och äventyr. Jack levde ut sin energi genom att shoppa och skapa event. En gång ägnade han månaders heltidsarbete på att halloween-dekorera en hel skog och skapade ett event med olika happenings. Efteråt låg han utmattad i månader. Anmärkningsvärt är att Jack aldrig har självmedicinerat med alkohol och droger. Men kaos blev det ändå ofta i tillvaron. Jack kunde komma hem och berätta att han sagt upp sig från jobbet - och köpt en ny bil. Nästa dag kunde han köra till Västerås - bara för att äta en kebab. Varje dag var full av överraskningar. Ofta var det Kim som fick städa upp efter Jacks framfart.

– Jag älskade vårt liv ända fram tills vi fick barn. Familjelivet ställer andra krav på förutsägbarhet och ordning, säger Kim.

En dag fick Kim nog. Hon packade in barnen i bilen och ställde ett ultimatum: Gör en utredning eller jag lämnar dig. Jack blev rasande. Det var ju inget fel på honom. Felet låg snarare hos omvärlden. Han var i ständig konflikt med sina chefer och bytte jobb frekvent. Antingen blev han uppsagd eller så sade han upp sig. Han impulsköpte enorma hoppborgar på sex gånger åtta meter. Han impulsköpte över 200 bilar på tjugo år. Han har till och med köpt en bandvagn. Till slut hamnade han hos Kronofogden. Inte bara en gång utan flera. Men det var inget fel på honom. Tyckte han.

Men Jack älskar sin familj. När Kim ställde ultimatumet, tog han sig samman och gick med att göra en utredning. Den visade att han har ADHD och Autism. Beskedet vände upp och ned på hela hans världsbild.

– Jag hade haft noll självinsikt. Allting var alltid någon annans fel. Men när jag fick beskedet förändras hela min verklighetsuppfattning, min självbild. Det är faktiskt enda gången jag på riktigt har haft självmordstankar. Om det inte hade varit för Kim hade jag inte levt idag. Hon är helt oumbärlig för mig.

Jack var 34 år när han fick sina diagnoser. Sedan dess har parets tillvaro förändrats. Jack äter en ADHD-medicin som saktar ner hans skenande hjärna, minskar impulsiviteten och ökar förmågan att fokusera. Han har även boendestöd som hjälper honom att strukturera tillvaron. Genom diagnoserna har Jack även blivit sjukpensionär.

– Men den allra bästa hjälpen har vi fått av föreningen Attention. Att träffa andra i samma situation har varit den bästa hjälpen. När man har med kommunen, regionen och skolan att göra, känner man sig mest anklagad. Det vore bättre om de kunde fokusera på det som funkar istället för det som inte gör det, säger Kim.

Kim och Jack har valt att vara öppna med Jacks diagnoser. De föreläser om att leva med diagnoser och att vara anhörig. De har även varit med i Malou efter tio på Tv4. Dessutom arbetar Kim med klienter som har NP-diagnoser inom socialpsykiatrin i Tingsryds kommun. NP-diagnoser har en viss ärftlighet. Nu har även parets båda döttrar diagnostiserats med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Du jobbar med NP-diagnoser och lever med personer med NP-diagnoser. Hur orkar du? När finns det utrymme för dig?

– Klockan 04 på morgonen. Då går jag upp innan familjen och sticker ut och springer med hundarna. Det är min stund på dygnet. När jag kommer hem igen börjar allt. Jag har sammanlagt 84 kontakter bara för Jack och flickorna.

– Samtidigt ser jag det här som mitt livsverk. Jag brinner för människor med NP-diagnoser och för att bryta stigmat. Ju mer öppna vi är, ju mer accepterat blir det, säger Kim.

Jack, upplever du att du blivit stigmatiserad på grund av dina diagnoser?

– Absolut. Jag har många gånger känt mig diskriminerad. En gång träffade jag en bekant på en fest. Han frågade vad jag jobbade med. Jag berättade att jag var sjukpensionär för att jag hade blivit diagnostiserad med ADHD och autism. Då vände han och gick.

Idag är tillvaron lite lugnare för familjen Heinwall. När Kim är på jobbet tar Jack tar hand om hemmet och hundarna, hämtar och lämnar barn. Det är vardagsbestyr som är nog så utmattande för honom. Men ibland bestämmer sig familjen för att släppa fram Jacks superkraft; ADHD:n. Då hoppar han över sin medicinering under en dag och får utlopp för sin kreativitet. På sportlovet ordnade han en sportlovsaktivitet med hoppborgarna i sporthallen och bjöd in barnens klasskompisar. Han anordnar även regelbundna limousine-färder för andra personer med NP-diagnoser. Då får de åka i hans specialbyggda limousine.

– Ibland bestämmer vi oss för att idag ska vi ha kul. Då tar vi bort medicinen och sedan kan allting hända, säger Kim.