Aron skildrar länets blodiga 1600-tal
Magazinet träffar Aron på Studieförbundet Vuxenskolan där han håller en kurs i släktforskning. En flitig skara av både rutinerade och relativt nystartade släktforskare får handledning och tips av Aron framför sina datorer. Exempelvis tydandet av gammeldags handstil i kyrkböckerna är inte alltid det lättaste.
– Träning ger färdighet och med tålamod går det att tyda nästan alla texter i kyrkböckerna. Men det finns några undantag där prästerna blev mer eller mindre blinda i slutskedet av sina liv och därmed skrev fullständigt oläsligt.
Intresset för släktforskning har vuxit de senaste åren, inte minst som en följd av att kyrkböckerna, mantalslängderna och domböckerna nu finns tillgängliga på nätet.
– Kyrkböckerna sträcker sig tillbaka till början av 1700-talet, så dit når man ganska enkelt som släktforskare.
Vad är ditt första tips till någon som vill börja släktforska?
– Börja med att intervjua människor i släkten och fråga vad de vet och kommer ihåg. Sök gamla foton och brev, fotografera, spela in och gör anteckningar. Då får du en bra grund för att gå vidare i din forskning. Ett bra tips är också att gå en studiecirkel i släktforskning.
Aron själv har släktforskat i bortåt 50 år. Snarare än en hobby beskriver han det lite skämtsamt som en besatthet, har man en gång börjat släktforska så går det inte att sluta.
– Och det är inte någon risk att man blir färdig, för det finns alltid någon ny släktgren och nya källor att forska vidare i.
Arons släkt härstammar huvudsakligen från småbönder i Västra Torsås med omnejd, men det finns också soldater, präster och en adlig linje, vilket efternamnet Bordon antyder.
– Bordon var en adelssläkt i Skottland. Min anfader Johan Bordon värvades som krigsknekt till Sverige 1623 i upprustningen inför det 30-åriga kriget. Han utsågs senare till överste, fick en svenskt adelsskap och förlänades ett gods i Eksjö. Men i samband med Karl XI:s reduktion i slutet på 1600-talet blev släkten av med godset.
Genom åren har Aron läst många gamla domböcker och de levnadsöden som framträtt genom dessa anteckningar resulterade nyligen i boken, Det hände sig i Småland 1600-1720. Här skildras en rad rättsfall från Kronobergs län, allt från trolldom, slagsmål, mord och våldtäkter till skandalösa uppträdanden i kyrkor.
– Många brott skedde under påverkan av alkohol, vilket ibland ansågs något förmildrande.
Aron konstaterar att dryckenskapen var utbredd i 1600-talets Sverige. Folk var ofta fulla, kanske som ett sätt att härda ut. 1600-talet var nämligen ett hårt århundrade då befolkningen prövades hårt av svält, sjukdomar och krig.
– Det rådde nästan konstant krig. Kronoberg drabbades till exempel väldigt hårt under Kalmarkriget mot danskarna 1611 då Växjö brändes ner och ett stort antal bönder i Allbo härad massakrerades av en dansk krigshär. Sedan följde 30-åriga kriget då en stor del av männen skrivs ut till krigstjänst, vilket nästan var likvärdigt med en dödsdom.
Krigen hade enligt Aron en förråande inverkan på befolkningen.
– 1600-talet var verkligen långtifrån någon idyll. Det var blodigt och brutalt. Domböckerna vittnar om både mord och våldtäkter. De som tycker att det går vilt till idag skulle ha förfasats över hur mycket värre våld det var på den tiden. Sedan fanns det förstås också ljuspunkter. I domböckerna kan läsa om gemenskap, omtanke, fest och glädje.
Den mörka perioden kan sägas ta slut i samband med Karl XII:s död och stormaktstidens slut 1718.
– Då inträdde fredligare tider och folk fick det sakta men säkert bättre.
