Debatt: Internationella Engelska Skolan dränerar kommunala skolan på elever och resurser
Internationella Engelska Skolan (IES) ska starta en skola i Växjö. ”Jag är glad att vi har en fristående aktör som nu satsar på Växjö och bygger en skola i Telestadshöjden”, säger Anna Tenje, kommunstyrelsens ordförande (M) i ett gemensamt pressmeddelande från parterna.
Kunskaperna om friskolereformen - och om finansieringen av skolor via skolpeng - är på sina håll ganska begränsade. Vi i Tankesmedjan Balans vill hjälpa till att höja dem.
När IES etablerar sig är det främst kommunens mindre resurskrävande elever som söker sig till den nya skolan. Skolverkets statistik kunde inte bli tydligare. Inte en enda av IES skolor har ett tuffare elevunderlag än riksgenomsnittet vad gäller föräldrars utbildningsnivå och andelen nyinvandrade elever på skolan. Variabler som mer än några andra påverkar elevernas resultat.
IES själva uppskattar att 60 % av eleverna på IES skolor kommer från närområdet. 40 % av eleverna kommer således inte från närområdet men det skiljer sig åt från år till år varifrån de här 40 procenten kommer. I en årskurs kan det vara många elever från en kommunal skola som går till IES. I en annan årskurs kan det vara få elever från just den kommunala skolan som går till IES.
En rektor som blir av med några elever i varje årskurs kommer att få svårt att anpassa sina lärar- och lokalkostnader så att skolan håller budget. Det behövs ju fortfarande ett klassrum och en lärare till en klass även om färre elever går i den. Den kommunala skolan blir därför dyrare än vad den borde vara, något som i förlängningen riskerar att leda till att någon av de kommunala skolorna måste stängas.
Friskolor har rätt till kommunens genomsnittliga skolpeng. När den kommunala skolans kostnader ökar som en konsekvens av att elever börjar på IES ökar också kommunens genomsnittliga skolpeng. Enligt lag har IES rätt till varje krona som kommunens elever kostar mer än IES elever. Om kommunens genomsnittskostnad per elev för lokaler och lärare ökar måste kommunen betala extra skolpeng till IES, såvida de kommunala rektorerna inte lyckas skära ner på annat, som tex läromedel eller elevhälsa.
Den här effekten förstärks av att kommunen alltid måste ha beredskap för att ta emot alla elever som är folkbokförda i kommunen om en friskola av någon anledning skulle stänga. Kommunen har således ett större uppdrag än IES och kommer oavsett hur bra verksamheten organiseras att ha högre lokalkostnader än IES.
IES äger sällan skolbyggnaderna själva utan låter olika fastighetsbolag ta investeringskostnaden och därmed risken. Sedan hyr IES lokalerna av fastighetsägarna och får i flera kommuner - oklart hur det blir i Växjö - subventionerad lokalkostnadsersättning från kommunen.
IES dränerar kommunerna på resurser och på de mindre resurskrävande eleverna. Eftersom IES skolor har ett enklare elevunderlag kan de ha fler elever i klasserna och lägre lärartäthet. Mellanskillnaden kan IES ägare - tex huvudägarna riskkapitalbolagen Bock Capital (Luxemburg) och Paradigm Capital (Tyskland) - ta ut i vinst.
En vinst som blir större ju djupare sår IES kan göra i de kommunala skolornas ekonomi.
Växjös politiker kan självklart bestämma sig för att de här konsekvenserna är ett acceptabelt pris för ökad valfrihet. Då bör man dock vara ärlig mot väljarna med att den ökade valfriheten kommer med en kostnad. En kostnad som eleverna som går kvar i den kommunala skolan riskerar att få betala.
Frågan är om deras föräldrar tycker att det är en bra idé?
Marcus Larsson - Tankesmedjan Balans
VILL DU OCKSÅ SKRIVA DEBATT PÅ VXONEWS? Maila din text till tips@vxonews.se
