En onsdagseftermiddag i mitten av november fattade sjukhusledningen beslutet att Kirurgavdelning 34 skulle bli den tredje avdelningen i länet att behandla Covidpatienter. Redan kvällen efter beslutet kom de första patienterna. På en dag fick vi ställa om från vård av kirurgpatienter till vård av Covidsjuka patienter. Vi blev informerade om en försiktig uppstart, där totalt 10 platser skulle beläggas. På fredagen hade vi 15 patienter och kommande måndag hade vi belagt maximalt antal platser. Från att behandla kirurgpatienter fick vi lära oss själva att vårda allt från gravida, till ortopedpatienter till hjärt- och njursjuka med Covid-19, vilket är långt från vår normala verksamhet. Detta ökade oron och tyngden av ansvar bland oss sjuksköterskor. Hur skulle vi kunna hjälpa dessa patienter?

Covid-19 innebar inte bara oro för oss sjuksköterskor. Mitt i allt fanns våra patienter som inte bara skulle genomlida sjukdomen, utan även andra effekter av viruset. Patienterna fick inte besök från sina anhöriga, de isolerades på sina rum med personalen som enda sällskap. Vi har lyssnat, tröstat, skrattat och vårdat. Vi har gjort allt vi kan för våra patienter, men nu är orken slut.

Detta har pågått dygnet runt och inte bara påverkat oss psykiskt utan även ekonomiskt. Nästan all personal har succesivt blivit smittad, många på jobbet och tvingats stanna hemma i minst två veckor med sjuklön. Detta har i sin tur påverkat många familjemedlemmar. Folkhälsomyndigheten ger råden att hålla avstånd och jobba hemifrån, samtidigt som sjuksköterskorna måste gå till jobbet för våra Covidsjuka patienters skull. Vi har jobbat dubbla arbetspass, på våra lediga dagar, sommarsemestern, julafton och nyårsafton. Ändå ligger lappen om att skjuta upp sin sommarsemester ännu en gång på fikabordet i personalrummet. Vi riskerar vår och våra familjers hälsa, varför premieras vi inte mer?

Vi har varken fått ersättning eller risktillägg och för några veckor sedan kom personalutskottet med årets lönebesked, en ökning på ca 300-400kr per sjuksköterska. Paradoxalt nog har Regionstyrelsens ordförande Mikael Johansson (M) uttryckt att tillägg inte är något för Region Kronoberg, nej det är bättre att satsa på grundlönen.

Vården av Covidpatienter på Kirurgavdelning 34 är över för den här gången. 2020 går till historien som ett av de tuffaste åren för sjukvården där vi sjuksköterskor stått i frontlinjen. Regionstyrelsen menar att tillägg inte är något för Region Kronoberg, grundlönen ska stå i centrum. Samtidigt tackas vi för vårt hårda jobb med 300-400kr i löneökning till en redan allmänt känt låg grundlön. Vi ställer oss frågan, precis som Regionstyrelsen bör göra, är detta rimligt?

Sjuksköterskorna på kirurgavdelning 34

Vill du skriva debatt/insändare på VXOnews? Skicka din text till tips@vxonews.se. Vi garanterar inte publicering.