Debatt: S försöker sätta stopp för höjda polislöner!
Växjö har lyckats bryta en negativ trend med ökad otrygghet under det gångna året. Det har vi lyckats med tack vare hårt arbete och utmärkt samarbete mellan Växjö kommun och Polisen, samt för att antalet poliser blivit fler och att vi tillsammans kan arbeta mer strategiskt. För att hålla i detta arbete och ta rejäla kliv framåt i än mer positiv riktning är det dock uppenbart att arbetet som polis i Sverige och Växjö måste bli mer attraktivt. Därför är det djupt olyckligt att S-regeringen nu verkar vägra att genomföra den satsning på höjda polislöner som Moderaterna och Kristdemokraterna föreslagit i budgeten och som det dessutom fattats beslut om i Sveriges Riksdag.
Brottslighet drabbar enskilda människor och är skadligt på så många vis. I Växjö har vi sett växande ungdomsgäng och en oroväckande utveckling vad gäller tillgång och användning av knark. Rapporter som pekar på att polisen inte hinner med att utreda brott och att brottsanmälningar läggs på hög är lika återkommande som oacceptabla. Blickar vi bortom kommungränsen till min gamla hemstad Värnamo kan vi konstatera att skjutningarna kryper allt närmre. Dödsskjutningarna i Sverige slog rekord under förra året och tycks fruktansvärt nog hålla i sig även i år. Där rättsväsendet tappar kontrollen, breder otryggheten ut sig. Det här är fundamentala delar av samhällskontraktet, som bara måste fungera.
Det är tydligt att regeringen Löfvens otillräckliga satsningar på Polismyndigheten under förra mandatperioden har lett till stora problem. Vi hade planer på att försöka åtgärda och reparera den skadan men nu verkar S återigen ställa sig på tvären. Vi har brist på poliser, både i städerna och på landsbygden och risken att lagföras för brott är idag alldeles för liten. Vi behöver fler poliser!
Nu kommer nya oroande uppgifter från Polisförbundet. I januari månad i år slutade så många som 48 poliser sin anställning av andra skäl än pension. Hälften av dem var yngre än 40 år. Det är alltså personer som valt att utbilda sig till poliser, men som nu lämnar yrket i förväg. Dåliga arbetsförhållanden och löneläget är två orsaker till avhoppen. Vi har samtidigt ett fortsatt problem med tomma platser på polisutbildningen. Det går helt enkelt inte att hitta tillräckligt många lämpliga personer som vill utbilda sig till polis.
För att behålla erfarna poliser och locka fler nya poliser till yrket behöver polislönerna höjas. Konkurrenskraftiga löner är avgörande för att lösa polisbristen och för att fler ska vilja stanna i polisyrket eller bli poliser.
En konkret åtgärd för att åstadkomma detta är ett särskilt lönelyft för poliser. I Moderaternas och Kristdemokraterna budget för 2019, som fick riksdagens stöd, finns särskilt avsatta resurser för höjda polislöner. Det handlar om resurser som ska användas utöver sedvanlig löneförhandling. Satsningen ska ske över tre år och ge en genomsnittlig höjning på cirka 3 000 kronor per polis. Att regeringen överväger att trotsa riksdagens beslut är förstås allvarligt i sig. Men mest allvarligt är konsekvenserna.
I arbetet för att stärka tryggheten och minska brottsligheten är ett väl fungerande polisväsende en grundförutsättning. Då ska polislönerna självklart vara på en rimlig nivå. Varför vill inte regeringen genomföra den särskilda lönesatsning till våra poliser som riksdagen har fattat beslut om?
Anna Tenje
