Samhället gör nu massiva insatser för att bekämpa en virussmitta som i stort sett finns i hela Sverige. Samtidigt sköljer en våg av konkurser över landet där främst småföretag tvingas se sina livsverk falla samman när likviditeten och intäkterna snabbt sinat. Politiker, tjänstemän och myndigheter i Kronoberg behöver nu ta sitt ansvar och se till att landets jobbskapare kan fortsätta hålla öppet.

Under de senaste decennierna har det svenska samhället transformerats. Det är de små företagen som stått för fyra av fem nya jobb i ekonomin, och det är nu denna grupp som är mest utsatt av de inskränkningar som politiken beslutat om i syfte att dra ut på tidsförloppet för virusspridningen. När dessa företag går omkull så välts även förutsättningarna för hela samhället.

Med färre företag som skapar jobb sjunker antalet människor som kan försörja sig själva och bidra med skatt till det gemensamma. Med lägre skatteintäkter i Sverige tvingas politiker skära i de välfärdstjänster som vi idag tar för givet. Sjukvården tvingas bantas, detsamma gäller för polisen, satsningar på skola och äldrevården för att bara nämna några områden.

Innan coronaviruset och dess konsekvenser lamslog de svenska småföretagen pågick en debatt om kommunkrisen och hur välfärden ska finansieras. I skuggan av den kris Sveriges småföretag nu upplever framstår den debatten närmast som en petitess. De ekonomiska negativa konsekvenserna för Sveriges kommuner om de mindre jobbskapande företagen tvingas bomma igen är närmast obeskrivliga.

Småföretagen och deras anställda i Kronoberg står för 2,3 miljarder – mer än var tredje skattekrona - av länets totala intäkter varje år. Sedan 1990 har det skapats 10 500 nya jobb i länets småföretag.

Kommuner, regioner, länsstyrelser och de myndigheter som har kontakt med företagen i olika former av myndighetsutövning behöver nu vända på varenda sten för att hitta sätt att dämpa den akuta krisen. Rent konkret handlar det om att slopa avgifter för exempelvis tillsyn och tillstånd samt att helt minimera all form av onödiga inspektioner och annan administrativ börda för Sveriges småföretagare. Myndigheter och kommuner behöver göra allt de kan för att stötta upp med resurser som kan ge råd och stöd åt företagen, samt skynda på tillståndsprocesser.

För många tjänstemän kommer det innebära en ovan situation där vissa paragrafer och regelverk som styr myndighetsutövningen kommer behöva brytas. Därför måste politiker på både lokal, regional och nationell nivå ge tjänstemän och myndigheter tydliga direktiv och stöd, och ta på sig ansvaret för den nya tillämpningen av lagar och regler. Om företagen försvinner kommer det inte heller finnas några jobb kvar för inspektörer och handläggare.

Utan företag stannar Sverige. Vi befinner oss i kris nu, i slutet av april kan det vara för sent. Både för länets småföretagare och resten av samhället.

Frida Boklund, regionchef Företagarna Kronoberg