David Färdigh: En helt annan värld

Min vän Ann-Charlotte ska flytta från sin lägenhet i Göteborgs-stadsdelen Majorna. Jag finns på plats för att bära flyttkartonger, men mitt besök råkar också sammanfalla med Majorna-dagen då platsen Plaskis (en liten park med utomhusbad) fylls med ballonger, hoppborg, underhållning och en massa tält där föreningar informerar om sina aktiviteter. Eftersom det dessutom är helgen innan valet så finns de politiska partierna på plats. Eller rättare sagt, några av dem finns på plats. Visste jag det inte innan så framstår det nu väldigt TYDLIGT att Majorna röstar RÖTT. Det närmaste eventuell höger överhuvudtaget som kan påträffas här är Miljöpartiet. Runt omkring finns Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Kommunistiska partiet. Särskilt Vänsterpartiet är gigantiskt stora i Majorna. Sist fick vi mellan 20 och 25 procent här. Den här gången siktar vi på 30 procent, berättar en valarbetare. Vänsterpartiets tält lockar mig lite extra då självaste partiledaren, Jonas Sjöstedt, är på plats. Tyvärr hinner jag inte besöka Växjö innan valdagen, informerar han mig och bjuder samtidigt på kaffe. Jag tackar och blir fotograferad av Svenska Dagbladet, som sedan i sin artikel låter mig, en Växjöbo, personifiera Majornas vänstervåg. Så kan det gå. Men visst smittas man av de röda flaggorna. Fast det är faktiskt synd att inte Moderaterna är här, konstaterar en VP-anhängare och förklarar; Då hade det ju blivit lite debatt. Tänk om exempelvis Carl Bildt kommit hit, det hade ju varit roligt!

Från röda fanor på dagen till röda kräftor på kvällen, även om havskräftor inte är riktigt lika illröda som insjökräftorna. Kräftskivan äger rum i Sandarna BK:s klubbhus. Sandarna BK är Majornas stolta fotbollslag som just nu toppar sin serie i Division 5. Allt tyder på att laget kommer ta steget upp till Division Fyra, men alla välkomnar inte denna utveckling. På kräftskivan förklarar två klubbledare att risken med ett avancemang är att det kan locka hit stjärnor som inte besjälade av Majorna-andan. Här går nämligen alltid kollektivet först. Om vi ska klättra i seriesystem ska vi göra det som kollektiv, förklarar klubbledarna med emfas och hängivenhet. Röda Majorna manifesteras också inom fotbollen.

För en socialist tycks Majorna var rena paradiset. Men allt är inte frid och fröjd. När jag lämnar kräftskivan och vandrar genom Majorna på småtimmarna så hamnar jag mitt i ett drogrelaterat knivdrama. En påtänd man viftar med en kniv mot en kvinna, som tar skydd bakom mig. Lyckligtvis behåller jag lugnet och lyckas kyla ner situationen. Men kriminaliteten och hoten är uppenbarligen närvarande också i Majorna. Varje paradis har sin orm.

På söndagen är det dags att återvända till min del av världen, det vill säga Växjö. Det är både skönt och vemodigt. På tåget får jag plats 66 i vagn 6, vilket förstås känns en aning olycksbådande. Sen slår jag upp min planeringskalender och ser att mitt första uppdrag på måndagen är att göra ett reportage om SD-ledaren Jimmie Åkessons valtal på Speakers corner på Storgatan. Det känns som en helt annan värld.