Henrik vill vara med och utveckla framtidens Växjö

Henrik utbildade sig ursprungligen till byggnadsantikvarie. Hans uppfattning på den tiden var att det mesta av den moderna bebyggelsen var ful.

– Men under resans gång har jag svängt och idag kan jag se hur byggnader från olika epoker speglar samhällsförändringen. För samhället och städer står aldrig stilla utan förändras ständigt. Nya behov och funktioner påverkar hur vi bygger.

Efter tre år som stadsarkitekt i Älmhult återvänder Henrik till Växjö kommun, nu som chef för Stadsbyggnadsförvaltningen. Henrik är född och uppvuxen i Växjö och har tidigare jobbat på kommunförvaltningen. Dessutom är staden Växjö något som ligger honom varmt om hjärtat.

– När jag gick på gymnasiet på 90-talet tyckte jag att Växjö var en ganska tråkig ort, men sen dess har det hänt otroligt mycket. Växjö har med engagemang, mod och vilja haft en fantastisk spännande utveckling, och idag känner jag mig stolt som Växjöbo.

Just viljan att vara delaktig i Växjös fortsatta utveckling var drivkraften för Henrik att återvända till kommunförvaltningen och uppdraget att leda Stadsbyggnadskontoret.

– Samhällsbyggande är kul. Det är ett stimulerande lagarbete som vi på Stadsbyggnadskontoret gör tillsammans med kommunkoncernen i stort och alla dem som bor och verkar i Växjö.

Stadsbyggnadskontorets uppgift är att skapa förutsättningar för en vidareutveckling av Växjö menar Henrik och pekar på sådant som nya bostadsområden, förtätning och centrumutveckling. Växjö har haft en exceptionell befolkningstillväxt det senaste decenniet samtidigt som själva stadskärnan är en av Sveriges minsta.

– Vad vi gör är att utvidga stadskärnan. Bland annat med bostäderna på stationsområdet och nu med byggandet av Bäckaslöv.

Rutnätsstaden är ett flitigt begrepp i debatten om stadsutveckling. Nuvarande översiktsplan gällande rutnätsstaden är från 1992, och har därmed nästan 30 år på nacken.

– Växjö är en helt annan stad idag, så vi kommer nu titta över riktlinjerna och uppdatera den fördjupade översiktsplanen. Vad vi ska kolla på är vad som är viktigt för rutnätsstaden i dagens Växjö.

En växande stad kan medföra intressekonflikter. En del upplever att stadens förtätning gått för långt, vad tycker du om det?

– Förtätningen får inte ske på bekostnad av grönytorna. Stadsutveckling handlar om att ha en balans mellan att utveckla, förändra och bevara. Det är också viktigt att vi tidigt är ute och berättar för invånarna vilka planer som är på gång, så att det finns möjlighet att komma med synpunkter.

En plankarta kan ibland vara svår att tolka för en lekman, och Henrik hoppas därför att ny digital teknik ska göra det lättare att åskådliggöra informationen.

– Vi jobbar med att framöver kunna presentera kartorna visuellt i 3D-format. Då blir det betydligt enklare att se hur ett område kommer att se ut efter en byggnation.

Stadsbyggnadskontoret tittar framför allt på faktorer som volym och skala. Passar en byggnads storlek in i omgivningen? Är dimensionerna rätt? Är det en känslig miljö där det behövs ta särskilda hänsyn? Stadsbyggnadsförvaltningens uppgift är enligt Henrik att skapa robusta ramar med övergripande riktlinjer för hur ett område kan bebyggas. Det gäller hela kedjan från detaljplaner till bygglov. Men däremot handlar det inte om att gå in och peka eller detaljstyra hur ett område utvecklas.

– På 50-talet kunde man med den tidens sociala ingenjörskontor bestämma att just i det utrymmet i det huset ska det ligga en mjölkbutik. Men samhället förändras, och dessutom i allt snabbare takt idag. Saker som är moderna nu kan vara helt omoderna om tre år. Så det gäller istället att skapa en tydlig ram där vi ger vägledning men inte detaljstyr innehållet.

Vad som är vackert eller fult är i grunden en subjektiv bedömning. Smaken är som bekant olika. Stadsbyggnadskontoret har visserligen åsikter om de estetiska värdena men Henrik betonar att i det avseendet finns egentligen inget som är absolut rätt eller fel. Vad som gör en gata eller ett kvarter vackert avgörs dessutom av fler faktorer än fasaden eller övrig exteriör.

– Man måste titta på helheten. Hur används gatan? Vilka funktioner finns i kvarteret? Hur samspelar byggnaderna?

Vad som betraktas som fult kan också ändras med tiden menar Henrik, och tar 50 och 60-talshusen som exempel.

– De ansågs tidigare som väldigt fula men är idag snarare trendiga!

Henrik har själv omvärderat flera byggnader, bland annat grannfastigheten mittemot kommunhuset.

– Dockanhuset är en byggnad som har jag haft väldigt svårt för tidigare, men på senare tid har jag börjat gilla det i smyg!

Är det några tidsepoker som du fortfarande har svårt för?

– 80-talshusen. Där har jag inte ändrat uppfattning.