LNU minus 36 miljoner kronor
Linnéuniversitetet hade under 2019 ett underskott med minus 36 miljoner kronor. Det är bättre än prognosen men innebär också en ekonomi som inte är i balans.
– Största underskottet är inom utbildningsområdet där takbeloppet, det vill säga vårt utbildningsuppdrag, fortfarande inte nås. Trots det är det en markant förbättring som skett då antalet helårsstudenter ökat med 758 jämfört med 2018. Detta tack vare ett systematiskt arbete för att få nya studenter och att öka kvarvaron på utbildningsplatserna under året. Vår bedömning är att takbeloppet kommer att nås igen under 2020, säger Joakim Karlsson, ekonomichef på Linnéuniversitet
En stor bidragande orsak till underskottet är att lokalkostnaderna ökar med 44 miljoner kronor, jämfört med 2018. Kostnadsökningen är i nivå med planeringen men kräver ändå att verksamheten måste anpassas till de ökade kostnaderna. I övrigt visar utfallet på måttliga kostnadsökningar, både vad gäller personalkostnaderna, som är den klart största kostnadsposten, och övriga driftskostnader.
Glädjande är en positiv utveckling av externfinansieringen, vilket bland annat innebär att andelen extern finansiering av totala forskningsintäkterna ökar till 39 procent.