När Växjö skulle skaffa ett eget kärnkraftverk

Jakten på energi, heter årets upplaga av Kronobergsboken som innehåller tolv artiklar om länshistoriska energilösningar.

– Vi har valt att ha ett sammanhållande tema. Förutom texterna har vi också lagt stor energi på att få fram ett bra bildmaterial, berättar Samuel Palmblad, en av nio författare till årsboken.

I boken kan man bland annat läsa om solvärmeverket i Ingelstad, det innovativa vindkraftsprojektet i Hönetorp och Växjöbaserad ångkraft. Samuel Palmblad bidrar med artikeln En strålande idé, Atomkraft i Växjö.

– I artikeln citerar jag en motion till Växjö stadsfullmäktige 1956 där konsul Carl Petri pläderar för att drätselkammaren (kommunstyrelsen) ska inkomma med förslag till åtgärder som förbereder eller möjliggör övergång till uppvärmning med atomkraft i staden. Växjö hade tidigt vågat satsa på ett eget elverk och nu tyckte Carl Petri att staden även borde hålla sig framme för att underlätta etablering av ett atomverk.

Ett kärnkraftverk i Växjö låter inte som någon tilltalande tanke idag?

– Nej, men på den tiden trodde man att säkerheten med atomenergin skulle förbättras så att det skulle bli möjligt att uppföra kärnkraftverk mitt i städerna.

Nu blev det inget kärnkraftverk i Växjö. Atomenergin blev nämligen utkonkurrerad.

– Det låga oljepriset gjorde att man sedan övergav planerna på egen atomenergi. Istället för kärnkraft valde Växjö kommun att satsa på ett oljeeldat kraftvärmeverk. Resultatet blev Sandviksverket. Och idag är oljan ersatt av biobränsle.