Skolvalet gynnar särskilt barn till föräldrar med kort utbildning
Barn ska ha goda möjligheter att bli sitt bästa, oavsett bakgrund eller andra förutsättningar. Sverige är bland världens mest jämlika länder, men föräldrars utbildningsnivå har trots det en betydande påverkan på barnens skolresultat och utbildning. Skolvalet har positiv effekt på framtida inkomster och likvärdigheten, visar en ny granskning. Växjö ska stärkas med fortsatta reformer för en likvärdig skola och fler i arbete.
Riksrevisionen har utvärderat effekterna av rätten att välja skola. Skolvalet och skolans likvärdighet har varit en återkommande fråga i den politiska debatten. För att Sverige ska stärka sin position som kunskapsnation är det viktigt att reformerna grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet.
Granskningen är långsiktig och visar att skolvalet har flera positiva effekter. Barn som haft rätt att välja skola har ett par procent högre inkomst senare i livet. Barn till föräldrar som saknar gymnasie- eller högskoleutbildning är den grupp som gynnats mest, skriver Riksrevisionen. Förutom effekter på inkomster är även andelen som senare tog högskoleexamen högre tack vare skolvalet: från 35 till 42 procent. Skolvalet bidrar därmed till att utbildningsnivå ärvs i en lägre utsträckning än om vi inte skulle ha möjlighet att välja skola.
Inkomsteffekten visar att skolvalet minskar risken för att ekonomisk utsatthet ska ärvas. Ekonomiska klyftor går att mäta på flera olika sätt, exempelvis andelen av befolkningen som lever i hushåll med varaktigt låg inkomst och risk för fattigdom. För Växjö är nivån lägre än rikssnittet och de flesta jämförbara kommuner. Vårt beslutsamma arbete för att fler ska lämna bidrag och utanförskap för jobb och egen försörjning är också betydelsefullt för skolresultaten; att ha arbetslösa föräldrar ökar risken att inte få gymnasiebehörighet med 40 procent enligt Statistiska Centralbyrån. Att sakna gymnasiebehörighet ökar i sin tur risken att själv hamna i utanförskap med 118 procent. Den negativa spiralen ska brytas.
Boendesegregationen minskar i Växjö, men internationella studier visar att det fortfarande är en förklaring till skillnaderna mellan skolorna. Granskningen visar samtidigt att skolvalet inte har effekt på utrikes föddas övergång till högre studier. För att ytterligare stärka skolvalets roll i integrationen behöver alla elever göra ett informerat val. Växjö kommun vill ha aktivt skolval och stärka studie- och yrkesvägledningen.
Pernilla Tornéus, ordförande i Utbildningsnämnden
Oliver Rosengren, kommunalråd och ordförande i Nämnden för arbete och välfärd
