Annons

Tenje: Internationella brottsofferdagen – stärkt skydd för att våga vittna

Debattartikel av Anna Tenje (M), 2:e vice ordförande i Moderaterna.
Växjö • Publicerad 22 februari 2021
Detta är en opinionstext i Vxonews. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
.Foto: ADAM WRAFTER

Utöver straffskärpningar och mer resurser till Polisen behöver svensk rättspolitik ett tydligare brottsofferperspektiv. Idag är det internationella brottsofferdagen. En dag som är synnerligen viktig och som får alldeles för lite uppmärksamhet. Eller, det är ju snarare så att det är brottsoffren som får alldeles för lite uppmärksamhet, upprättelse och skydd. För oss moderater är detta ingen symbolfråga. Att komma till rätta med rädslan för att vittna, tystnadskulturen som frodas i utsatta områden och i de kriminella gängens närhet är en ödesfråga för rättsstaten. Därför måste stödet till brottsoffer öka och vittnesskyddet stärkas.

För att öka tryggheten i vårt samhälle och för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten måste vi jobba på många olika plan. Att stärka vittnens och brottsoffers rätt är en viktig del av detta och vi har idag presenterat följande förslag:

  • Vi vill att Sverige ska införa möjligheten till anonyma vittnen, vilket redan finns i flera av våra grannländer, bland annat Danmark. Vi tror att detta är en viktig pusselbit, men man måste vara ärlig med att anonyma vittnen inte kommer lösa alla problem. I de länder där anonyma vittnen används är det förhållandevis ovanligt och används framför allt i rättegångar avseende grov organiserad brottslighet. Vår utgångspunkt är att regler om anonyma vittnen ska utformas på i huvudsak samma sätt i Sverige.
  • Vi vill inrätta en nationell enhet inom polisen som ska ha ett samlat ansvar för vittnesskyddsverksamheten i hela landet. Enheten ska vara ansvarig för samordning av polisens och socialtjänstens insatser och fungera som kontaktpunkt för den som utsatts för brott eller bevittnat ett brott och som behöver stöd.
  • Vi vill skärpa straffen för övergrepp i rättssak. Övergrepp i rättssak innebär att man använder våld eller hot för att avskräcka någon från att göra en anmälan eller vittna. Det är ett brott som inte bara riktar sig mot brottsoffret, utan mot hela rättssystemet. Det normala straffet för övergrepp i rättssaken är idag någon månads fängelse, som ofta kan ersättas av exempelvis skyddstillsyn med samhällstjänst. Vi anser att det krävs en betydligt strängare syn.
  • Vi vill också riva sekretessmurarna mellan polisen, socialtjänsten och andra myndigheter. Enligt dagens huvudregel gäller sekretess mellan myndigheter, också i förhållande till polisen. Det finns visserligen undantag, men de är krångliga och uppfattas som svårtillämpade av många inom till exempel socialtjänsten. Vi vill sänka ribban enligt offentlighets- och sekretesslagen för när myndigheter får och ska dela information med polisen. Syftet är att få bort ”stuprören”, som gör att brottsoffer upplever att de måste upprepa information som de redan lämnat till myndigheterna.
  • Vi tror också att en pusselbit i arbetet är sänkt straffmyndighetsålder och minskad ungdomsrabatt för ungdomar under 18 år. Unga gärningsmän behöver rent allmänt tydligare reaktioner från samhället, och samhället måste ta deras brottslighets på större allvar. Den som utsätts för brott av en våldsam 17-åring förtjänar inte mindre skydd än den som utsätts för brott av en vuxen gärningsman.
Annons

Rättsstaten får inte svika de som blir utsatta för brott och de som vittnar. När otryggheten breder ut sig måste skyddet därför bli bättre och starkare för dem som blir utsatta eller står upp mot brottslingarna.

Anna Tenje (M), 2:e vice ordförande i Moderaterna.

Här saknas innehåll

Här saknas innehåll

Annons
Annons
Annons
Annons