Dennis jobbar på Kronofogden – knackar på hos skuldsatta: ”De flesta känner sig maktlösa”

Allt fler svenskar hamnar hos Kronofogden och Kronobergs län är inget undantag. Separation, arbetslöshet och sjukdom. Det är de tre vanligaste orsakerna, säger Dennis Blomfeldt – som är inne på sitt 17:e år som kronoinspektör på Kronofogden i Växjö.

– Levde du på marginalen innan blir det svårt. Framför allt om man råkat ut för en av dem och så tillkommer det en till, då är livet inte så lätt, säger Dennis Blomfeldt.

De allra flesta klarar förändringarna, genom att anpassa sin ekonomi till den nya situationen. Men de som sitter fast i dyra boendekostnader eller andra kostnader har det svårare.

Främst är det obetalda konsumtionsskulder och fordonsrelaterade skulder som gör att de hamnar hos Kronofogden. Ofta kan det vara mindre summor, som exempelvis börjar med att man handlar något på kredit eller avbetalning på nätet.

– I dag finns det så mycket erbjudande om att köp nu–betala sen och det gör att saker blir dyrare. Man måste alltid fundera på ”om jag inte har råd nu, har jag råd sen?”, säger han.

Kronofogden utreder vad gäldenären, den person som är skyldig pengar, har för tillgångar. Det vanligaste sättet att betala av sin skuld är genom löneutmätning. Det heter det även om man har inkomst från exempelvis a-kassa eller pension.

Vid en löneutmätning får man behålla något som kallas för ett förbehållsbelopp, den summa pengar som Kronofogden bedömer att du ska klara dig på under en månad. Resten används till att betala av skulden. Om det inte räcker med löneutmätning går de på annan lös egendom, som exempelvis bilar och andra värdesaker. Äger du en bostad finns risken att den blir såld på exekutiv auktion.

– Men vi säljer inte hus om det bara är en skuld på några tusenlappar. Det är betydligt vanligare att få bilen utmätt än bostaden, säger han.

Ibland kan de som får sina saker utmätta undra om Kronofogden inte måste fråga innan de säljer av deras grejer. Men det behöver de inte, de är en myndighet som gör tvångsåtgärder, brukar Dennis Blomfeldt svara då.

– Rent bildligt vänder vi upp och ner för att se om det ramlar ut några pengar ur fickorna.

Nu när det varit tuffare ekonomiska tider har de sett att grupper som annars inte haft med Kronofogden att göra har börjat dyka upp i deras register. Pensionärer är en sådan grupp.

– De kanske har haft sparpengar, haft sin buffert och sina reserver och när de tagit slut hamnar de hos oss. Men de är fortfarande betydligt färre än de som är mellan 20 och 30 år.

I sitt arbete som kronoinspektör har han mycket kontakt med skuldsatta. Det bästa rådet han kan ge är att ha koll på sin egen ekonomi, inte stoppa huvudet i sanden.

– De flesta är oerhört bedrövade och känner sig maktlösa kring vad de ska ta sig till. Vi brukar säga att det finns ingen tidsmaskin, det går bara att göra rätt från och med nu.

De allra tuffaste situationerna han ställs inför är när någon står inför ett vräkningshot och måste lämna hus och hem. Senaste tiden har de sett en uppgång i antalet vräkningar i länet.

– Det är ganska jämt när det gäller kommunala bostadsföretag och privata hyresvärdar, så vi drar slutsatserna att det är de dåliga tiderna som gör att det helt enkelt är fler som hamnar i en situation där de inte kan betala hyran.

Rådet där är att så tidigt som möjligt prata med sin hyresvärden och gå till socialen för att få hjälp. Om den som riskerar att bli vräkt själv agerar finns det en chans att rädda situationen och slippa pricken i registret.

Av alla ansökningar om vräkningar som kommer in är det bara 25 procent som verkställs. Resten blir återkallade, ofta genom att det löser sig i sista stund. Kronofogden jobbar med vräkningsförebyggande åtgärder för att det ska slippa gå så långt.

– Suicidrisken ökar med upp till sju gånger för någon som är under vräkningshot. Den här stressen ska man inte utsätta människor för i onödan.

Dennis Blomfeldt möter mycket elände i sitt jobb, människor som befinner sig på ruinens brant. Folk brukar undra hur han kan jobba med det han gör. Men för honom är det ett väldigt givande jobb där han kan göra skillnad i människors liv.

– Jag kan försöka hjälpa folk, lätta deras börda och deras elände. En del kan tycka att det är vi som tar pengar, men skulle finansbolagen bestämma skulle de helst ta alla pengar. Vi är de som håller emot och säger att gäldenären måste kunna leva också för att inte dra på sig nya skulder.

De senaste två åren har kronobergarnas skulder till Kronofogden ökat med över 50 procent. Dennis Blomfeldt tror att de ekonomiskt tuffare tiderna gör att människor har svårare att klara sig med de pengarna de har.

– Det gäller att se över sina kostnader och sy in kostymen – och då ska det vara den lilla storleken, säger han avslutningsvis.