Deras barn fick inte plats på nybyggda högstadieskolan i Växjö: ”Vi är upprörda och ledsna”

Den nya högstadieskolan som byggs i området Hagavik, mellan Evedal och Sandsbro, ska rymma färre klasser än det var tänkt från början. Beslutet om att dra ner på antalet platser påverkar de närliggande skolorna i Sandsbro och Östra Lugnet, vilket blev tydligt när skolplaceringsbesluten nyligen skickades ut.

Av de 69 sjätteklassarna som går i Sandsbro har 45 elever fått sitt förstahandsval Hagavikskolan. Av de resterande är det ett tiotal elever som valt skolan, men som inte fått plats. I stället har de spridits ut på tre andra kommunala högstadieskolor.

Kerstin Möllers dotter är en av dem som nekats plats på den nya högstadieskolan. Hon säger att beslutet om att skolan skulle gå från fem till tre paralleller blev känt för flera av dem först efter att skolvalsbeskedet kom.

– Det har byggts en stor ny skola närmare oss och så får våra barn inte plats på den skolan. Det är vi väldigt upprörda och ledsna över, säger Kerstin Möller.

Tillsammans med flera andra föräldrar till barn som nekats plats är hon på plats i kommunhuset för att ställa frågor till politikerna i utbildningsnämnden, på den allmänna frågestunden som inleder mötet.

Föräldrarna är kritiska till att barnen rycks från sitt sociala sammanhang och att det är så få elever det handlar om. I en klass var det fem elever som inte kom in och i en annan klass var det bara en.

– Det har skapat en väldig oro och otrygghet hos våra barn. De får inte fortsätta gå med sina klasskamrater och känner sig exkluderade. Svaren vi fått från politikerna har enbart handlat om budget, barnens perspektiv finns inte med i beslutet, säger Kerstin Möller.

Besluten om skolplacering fattas utifrån den så kallade närhetsprincipen. Om det är fler som söker än det finns platser räknar ett system ut vem som bor närmast. I det här fallet har det i praktiken resulterat i att barn som på samma gata har placerats på olika skolor. Det har föräldrarna fått fram efter att ha begärt ut underlagen till besluten.

– På den gatan vi bor på kom två till Hagavik, en kom inte med och det är min dotter. I flera av fallen handlar det om 35–40 meter. Det är extremt små marginaler som avgör våra barns framtida skolgång, säger Mattias Sjöström.

De har full respekt för att det är ett pussel för utbildningsförvaltningen att lägga men hade haft mer förståelse för om hälften av eleverna hade hamnat på en skola och den andra hälften på en annan. Att det som nu är några få barn i varje klass tycker de tyder på dålig planering av ansvariga på kommunen.

Föräldrarna har överklagat placeringsbesluten och framfört sina synpunkter till de ansvariga politikerna. Deras önskan är att det öppnas en till klass på Hagavikskolan. De tycker att det borde ligga i kommunens intresse också, att ta tillvara på de elever som söker sig till kommunala skolor när de fristående skolorna blir allt fler.

– Det här sprider sig snabbt och är redan ett samtalsämne bland barn och vårdnadshavare i årskurs 4 och 5. De föräldrarna undrar så klart hur det ska bli för deras barn. Så det här ökar inte direkt attraktionen för kommunen, säger Carina Sjöström.

Under frågestunden stod politikerna i utbildningsnämnden fast vid att när de har tittat på helheten har de landat i den här organisationen. Hur de än vrider och vänder på finns det alltid elever som inte får sitt förstahandsval. Men Julia Berg (S), ordförande i utbildningsnämnden, höll med om att de kunde varit tydligare i kommunikationen.

– Mellan raderna har det kommunicerats att det var Hagavik som gällde och jag förstår då att man hade räknat med det till 100 procent. Särskilt påtaglig blir de för barnen som kanske pratar på skolan om hur det ska bli på Hagavik och så blir det inte Hagavik, säger hon.