Annons
Växjö

Lista: Småländska ord

Har du svårt för att förstå småländska? Eller är du född och uppväxt här?
Småland • Publicerad 7 mars 2024
Smålands landskapsflagga.
Smålands landskapsflagga.Foto: Charlotte Stjernkvist

Småland är ett stort landskap med flera olika dialekter, vilket kanske inte så många tänker på. I Växjö pratar man på ett sätt, i Kalmar på ett helt annat, för att inte tala om Västervik som är speciellt på sitt vis.

Hur många småländska ord kan du? Utmana dig själv och dina närmaste!

Småländska ord

Asa – dra eller släpa.

Att beska med – att stå ut med.

Bak ätter – bakom.

Betuttad – förtjust i.

Betyttad – missmodig eller bekymrad.

Blarra – prata oavbrutet.

Ble ve – ta över.

Bloa – blöda.

Boa – förrådet eller boden.

Bonka på – banka eller puckla på.

Bonke – kastrull.

Broa – trappan.

Bära se te – bete sig illa.

Bös – skräp eller småsnafs.

Bösta – slå och hamra.

Bötta – kastrull.

Di – de eller dem.

Drass me – tvingas leva med.

Drettla – spilla.

Drutta kull – ramla omkull.

Drös – massvis.

Dura å –svimma.

Dyngesta – gödselstad.

Däka – tjej.

Däven – trött eller unken.

Exprä – direkt eller på stubinen.

Fasta – förstuga eller hall.

Fela – fattas.

Fippla – fumla.

Fjösa – att trycka till eller trycka in.

Floa ve – att stapla ved.

Flöa dig – flytta på dig.

Flöti – smetig eller kletig.

Fnyker – att någonting flyger omkring (vanligtvis damm eller spån).

Fälleben – krokben eller att sätta krokben för.

Föjelhölk – fågelholk.

Förblånnad – förbaskad.

Förjodat – förbaskat.

Förveten – nyfiken.

Gack – gå.

Gensare – tröja.

Gett se å – gett sig iväg.

Goja – tjej.

Gona – gosa.

Grina – skratta.

Grunna – fundera.

Gruva se – att oroa sig.

Grätten – kräsen.

Gökaböxer – gullvivor.

Göra ner se – att bajsa på sig.

Here – pojke.

Hia dig – lugna ner dig.

Hie – igenvuxen och svårframkomlig terräng.

Hängne – att hägna in eller inhägnad.

Hörk – pigg, frisk och rask.

Hös – huvudet på en gris.

I rappet – direkt eller på momangen.

Illavuet – farligt eller illa.

Illbatting – rackarpojke.

Jora – jorden eller marken.

Katig – kaxig.

Kippaskodd – att man är utan strumpor i skorna.

Klappa te – slå till.

Klökt – växtkraftigt.

Knökafullt – jättefullt eller fyllt till bredden.

Knösa – trycka in eller trycka till.

Krabba – fixa till eller ordna med någonting.

Krabbigt – svårt eller besvärligt.

Krösamos – lingonsylt.

Kulta – att förflytta eller rulla (exempelvis en stenbumling).

Kvackelmagad – äckelmagad.

Kvesa – en finne i ansiktet.

Kåda – springa runt.

Kömma ista – komma igång.

Köna – tjej.

Körgårn – kyrkogården.

Lack – arg.

Laffsig – löjlig eller fånig.

Laj – ful.

Lase – trasa.

Leabröten – ledbruten.

Lejefolk – tillfällig arbetskraft.

Less ve – att sakna.

Likast – bäst.

Lu – pojke.

Luka – att rensa ogräs.

Luns – drummel.

Marr – häststo.

Muttla – att prata tyst eller att inte prata ur skägget.

Möckla – att ge någon stryk.

Mörja – sörja eller slam.

Mösa – förflytta sig sakta.

Möse – mosse.

Nöbedd – svårövertalad.

Oförhappanes – plötsligt.

Pilo – onykter.

Pyngel – smågrejer.

Pängapong – plånbok eller portmonnä.

Pären – potatis.

Päsa – att andas tungt.

Pösa upp – att hålla säcken öppen.

Re – att du är tröttsamt pratig. Med andra ord att du pratar om allt mellan himmel och jord.

Redig – rejäl eller ordentlig.

Rummelpengar (eller russelpengar) – fickpengar.

Råkar – hittar.

Ränna – att springa omkring.

Rösen – att känna sig frusen.

Röva – rumpan eller stjärten.

Scharv – eländig terräng eller stenröse.

Sinkesamt – tidskrävande.

Sjatte – ovårdad person.

Skirkig – ostabil.

Skrin – mager.

Skånk – ben.

Stäta – grind. Uttrycket används främst på den småländska landsbygden, och i regel syftar man på en grind till ett betesområde.

Skuffen – bagageluckan på bilen.

Slatt – skvätt av till exempel mjölk.

Speka – krafsa eller riva.

Speta – sticka eller träflisa i fingret.

Spörja – fråga om.

Storförgo – högfärdig.

Styv – duktig.

Stöllaprov – dumheter.

Sulsa om – röra om.

Sytlig – jätteäcklig.

Sätta i sta – sätta igång.

Söen – vissen.

Söjel – sovel (som i mat som äts till potatis, såsom kött och fisk).

Ta dän – ta bort.

Ta stann – stanna.

Tabberas – att man äter upp den sista maten på bordet.

Te – till.

Tebress – bredvid varandra.

Tennick – häftstift.

Tetas – att retas.

Tjabba – prata.

Tjabo – kille eller tjomme.

Tröka – trycka in.

Tya – orka.

Tyken – otrevlig eller uppkäftig.

Töt – tutade på.

Uhällig – besvärlig eller krånglig.

Uttjimmad – utmattad eller slutkörd.

Vat sa du hän – vart ska du gå.

Vese – gyttja.

Vespa – geting.

Vigulant – märkvärdig eller sprättig.

Vänna te – att stöka till.

Öna ve – att kvickna till.

Ör – yr.

Källor: SEO-texter.se och swedishnomad.com.

Tips på småländsk mat och fika:

bild 1/3
Kroppkakor med grädde och lingon.
Isterband med potatis och rödbetor.
Ostkaka med sylt och grädde.
Kroppkakor med grädde och lingon.
Isterband med potatis och rödbetor.
Britt-Marie PaulanderSkicka e-post
Så här jobbar Vxonews med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons