Replik: Min uppgivna kollega…
Min uppgivna kollega, du skriver om en avdelning som faller. Jag vill vara oförskämd och rätta dig. Det är inte en avdelning som faller. Det är ett sjukhus som rivs innan väggarna på ett nytt ens är färdigritade.
Avdelning 33 är hårt drabbade, avdelning 34 är hårt drabbade, avdelning 19 eller 13 eller vad vi ska kalla de stackarna på ortopeden går under. Man förstärker med personal på avdelningar de inte ens sett insidan av tidigare.
Jag har vissa dagar trott att jag håller på att bli galen. Men jag är inte galen. Vardagen har blivit galen. Arbeta tills du inte orkar mer. Arbeta tills dina barn undrar varför du aldrig är hemma. Arbeta tills du glömt bort vad du gjorde när ditt arbetspass började. Arbeta tills du sett alla dina kollegor gråta.
Jag ber och hoppas att ingen invånare i Kronoberg ska behöva söka sjukvård. Man går ur ett Stabsläge utan plan för hur man ska kunna organisera personalbristen. Man kan börja operera igen, men vem ska ta hand om patienterna när de är färdigopererade?
Det här är resultatet av en sjukhusledning som inte har någon vårderfarenhet. Resultatet av en logistiker som styr spakarna. Resultatet av att man gång på gång bevisar för sina anställda att de är ett namn på en rad. En sjukhusledning som gång på gång bevisar att varken personalen eller patienterna spelar någon roll.
Ert uppdrag är att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt i Kronoberg. Er vision är ett gott liv i ett livskraftigt Kronoberg. Det ska vara attraktivt att bo, arbeta och leva i vårt län.
Region Kronoberg, skämmes ta mig fan.
Den uppgivna kollegans kollega.
