Krigsberedskapen byggs nu åter upp i Sverige som en följd av det ryska anfallskriget i Ukraina och det allmänna försämrade säkerhetspolitiska läget i omvärlden. Det är främst en nationell fråga men påverkar också kommunerna, särskilt när det gäller planeringen av att hantera storskaliga kriser.

– Tidigare planerade vi för stormar och översvämningar med en tidsaspekt på dagar. Nu skiftar till att även planera inför krigssituationer och då handlar det om att hantera kriser som kan pågå i flera månader.

Prioriterat i en krissituation är att alla samhällsviktiga funktioner hålls intakta, exempelvis omsorg, skola och vattenförsörjning.

– Sådant måste fungera även i en kris. Där håller vi nu på att förstärka vår förmåga.

Sverige hade tidigare under kalla kriget en väl uppbyggd samhällsberedskap och totalförsvarsplan, men att enbart blicka tillbaka på hur det var då räcker inte menar Marcus.

– Vi har ett helt annat samhälle idag. Digitaliseringen och ett ökat elberoende har gjort oss betydligt mer sårbara. Vi måste därför bygga upp något nytt.

Något annat som skiljer dagens samhälle från föregående är det snabba informationsflödet.

– Att sprida korrekta lägesbilder och motverka desinformation blir en av huvuduppgifterna i en kris- eller krigssituation.

När man talar om samhällsberedskap brukar det förordas robusta system men Marcus menar att flexibilitet är minst lika viktigt.

– I ett krisläge måste det till exempel gå att snabbt skifta från digitala till manuella system. Detsamma gäller i planeringen av sådant som reservkraft och drivmedelsförsörjningen. Då är det viktigt att ha en stark krisorganisation som har förmågan att snabbt ställa om och hantera olika typer av kriser med stor flexibilitet.

Kriser förebyggs och hanteras inte bara på nationell, regional och kommunal nivå. Att även samhällsmedborgarna tar sitt ansvar är avgörande. Nyckelfaktorn där är att det finns en hög hemberedskap.

– I riktlinjerna från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, sägs att man ska kunna klara sju dagar på egen hand. Blir man avskuren från samhället ska man ha beredskap i form av vatten, värme och mat under en vecka innan hjälpen kommer.

Hur ser hemberedskapen ut i Växjö?

– Vi har nyligen gjort enkätundersökningar som visar att hemberedskapen är god, men att den kan bli bättre. I undersökningen ser vi också stora skillnader beroende på om man bor i stad eller på landsbygd och om man bor i lägenhet eller flerfamiljshus.

I krisscenarierna numera ingår också terrorhot. Någon specifik hotbild mot just Växjö kommun finns dock inte menar Marcus.

– Hittills har vi lyckligtvis varit förskonade från terrorhot.

Något som däremot förekommer frekvent är IT- och cyber-attacker. Det kan handla om nätfiske där man vill komma åt kontouppgifter i bedrägerisyfte eller att på olika sätt störa verksamheter.

– Tidigare var metoderna lätta att genomskåda men idag är det mycket mer professionellt. De flesta IT-angreppen stoppas och fastnar i våra skyddssystem med brandväggar men i de fall som det slinker igenom är det viktigt att medarbetarna är vaksamma och snabbt slår larm.

Att IT-attacker kan få allvarliga konsekvenser råder det inga tvivel om.

– Vi såg vad som hände i Kalix och Mörbylånga kommun där omfattande IT-attacker gjorde att mycket av den kommunala verksamheten stannade upp.

MISSA INTE VÅRT ERBJUDANDE! Testa Smålandsposten gratis i 30 dagar: